Vårfrudagen blev våffeldagen

Foto: Maria Petersson / unsplash

Våffeldagen är en sentida benämning på Vårfrudagen (Marie bebådelsedag), en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. 

På vissa ställen skedde en språklig sammanblandning och man började istället säga ”våffeldagen”. På så vis uppstod traditionen att äta våfflor den 25 mars. Våfflor har medeltida anor, men moderna våfflor är i likhet med semlan ett arv från sent 1800-tal. De första våffeljärnen var en utveckling av oblatjärnen, som användes för att baka oblater till nattvarden. När våfflorna började gräddas på 800-talet var det, som så mycket annat, först i klostren.

Tranafton

Till vårfrudagen finns flera lekfulla traditioner knutna, till exempel så kallade tranebrev, som innebar att barnen gick runt och delade ut teckningar av vårens budbärare tranan. Tranafton firades den 24 mars i södra och mellersta Sverige då tranan återvänder. I Skåne är återkomsten fastslaget till den tredje torsdagen i mars.