Skolplanscher – speglade Gammal-Sverige

Ofta säger en bild mer än massor med ord. Det tog skolan fasta på. Skolplanscherna kom och blev uppskattade inslag i den bildfattiga undervisningen, samt speglade det ”gamla Sverige”.

Den 18 juni 1842 beslöt riksdagen införa obligatorisk skolgång i landet där det ”i hwarje stads-församling och hwarje socken på landet bör det finnas minst en, helst fast, skola med wederbörlig godkänd lärare”. Socknarna hade på sig till 1847 att ordna detta. Det klarade inte alla. Andra var redan igång med skola. För i kyrkolagen från 1686 hade Karl XI krävt att alla barn skulle kunna läsa ”och see med egna ögon hwad Gud i sitt heliga Ord bjuder och befaller”. Under 1700-talet fanns många socknar i landet där ”full läskunnighet rådde”. Men efter 1842 skulle landets alla barn lära sig läsa, räkna, skriva och undervisas i kristendom enligt ”Luthers katekes”.

Det blev en torftig undervisning. Stimulans krävdes. Det första kom 1868. Då ”Läsebok för folkskolan” kom och fanns med till 1950-talet. Men bilder saknades, språket var formellt, kritiken blev allt starkare och ledde till att bilder kom med – från tionde upplagan.

Jordbruksdominerade, bildfattigt Sverige riktade blickarna mot Tyskland. Där fanns skolplanscher i undervisningen. Så blev det även i Sverige från 1890 – importerade bilder från Tyskland av okända konstnärer. ”Vinter på landet” inom temat ”Årstiderna” blev första skolplanschen. Sedan följde olika teman, med lärarhandledning. Svenska konstnärer anlitades, bl a Bruno Liljefors. Planscherna blev en spegling av det gamla Sverige, dess historia, verksamheter, yrken och mycket annat. Skolplanschernas ”Guldålder” var mellan 1920 och 1950. Sista skolplanschen producerades 1962.

Idag är skolplanscher klenoder. Men det fanns en tid då ”skräpet i skolförråd auktionerades bort” – som i Klippan.