150-årsjubileum – fritt näringsliv

Det är fritt för alla att utöva näringsverksamhet. Så har det varit i 150 år. 1864 beslöt riksdagen införa näringsfrihetsförordningen. Därmed kunde hantverk, industri och handel utvecklas fritt.

I tusentals års har lantbruket varit den helt dominerande näringen. Hantverket har utvecklats från självhushållningens nivå till specialiserade yrken. Som skydd har skråväsendet införts, som skedde i Europa på 1000-talet, kom till Sverige där första beskrivningen är från år 1356. Det hindrade effektivt utvecklingen i landet. Dessutom fanns lanttullen – tull på varor till städerna. Men det började hända saker i landet. Långvariga freden, obligatoriska smittkoppsvaccineringen och nya näringsrika livsmedlet potatis kom. Det gav stor befolkningsökning. Fattigdom, misär och missnöje följde.

Nya idéer kom in i landet vid 1800-talets början. En var liberalismen, där franska revolutionens frihetsprincip var i centrum. En frihet som beskrevs som ”bra för individen och därmed bra för samhället, om varje individ arbetade för sitt bästa blev det bra för hela landet”. Särskilt näringsfrihetens och frihandelns område pekades ut, som innebar krav på att skråväsende och tullar borde avskaffas.

Efter lång och känsloladdad diskussion beslöt riksdag upphävs skråtvånget 1846. Fortfarande fanns rester av ”gamla samhället”, bl a för att få starta handel och hantverk. 1864 i beslöt riksdagen införa näringsfrihetsförordningen. Nu var det fritt att etablera näringsverksamhet i hela landet. Industrialismen började utvecklas från 1800-talets mitt. I Söderåsbygden var Klippans pappersbruk tidigt ute. Redan 1832 invigdes Sveriges första pappersmaskin, startsignal för industriell papperstillverkning. Järnvägen byggdes ut, gods kunde forslas ut i landet. Sverige var på väg mot det moderna samhället.