Fotogenlampa, järnspis, trasmatta – ”lyft” för hemmen

Idag med elbelysning, tjocka mattor och central värme är det svårt att förstå den revolution för hemmen som fotogenlampan, trasmattan och järnspisen blev.

Under 1800-talets senare del fick bönder och människor i de breda lagren det ekonomiskt bättre. Investeringar gjordes i hemmen. Det blev behagligare och hälsosammare.

En hälsobringare var järnspisen. Innan denna blev så billig att många kunde skaffa en sådan gällde närhet till öppna spisen på vintern. När elden falnat kom kylan. Järnspisen gav effektivare eldning och att värmen höll sig kvar längre i bostaden. Järnspisen kom på 1860-talet. Först hos de välsituerade, sedan hos allt fler.

Som ”ljusets revolution” beskrevs fotogenlampan. Tidigare användes oljelampor – ljussvaga och illaluktade. Även fotogenlampan gjorde intåg i landet på 1860-talet. Olja hade börjat utvinnas i USA och billig fotogen togs fram. Ändå gällde att inte slösa med fotogenet. Lampan tändes först sedan det blivit så mörkt att det var svårt att se. Ofta fanns bara en lampa – placerad på köksbordet.

1860 blev även årtalet då trasmatten blev vanlig i hemmen och golvkylan försvann och gjorde att hemmen blev färgrikare. Det var en effekt av sparsamhet. Att allt fler trasmattor vävdes berodde på att papperstillverkningen gick över från lump till trämassa. Detta märktes inte minst i Söderåsbygden med stora Klippans pappersbruk i området. Trasorna köptes inte längre, blev över. Sparsamhet blev ”uppfinningarnas moder” och gjorde att det vävdes mattor av lumpen.