Daniel är född med grönvitt hjärta

Det finns barn som lär sig åka skridskor innan de lär sig gå. Daniel Sylwander fick på sig skridskor när han var 1 år och sattes i skridskoskolan när han skulle fylla 5 år. Pappa Stefan stod i mål i Rögle och Åstorp och var sedan tränare i Rögles och Daniels ungdomslag upp till U16. Daniel har ishockeyn i sitt DNA.

Barn stressas idag av sina föräldrar att uppfylla deras drömmar istället för att älska ishockeyn för vad den är, en sport. Daniel var med sin pappa och satt på läktaren när han spelade ishockey.
– Jag minns att jag ville att pappa skulle sluta spela ishockey och vara hemma istället, berättar Daniel.

Att ha sin pappa som tränare är både positivt och negativt. Tips om hur man skulle överlista målvakterna kunde pappa Stefan ge men det var många duster med berättar Daniel. Men det var mestadels positivt. Både då och idag är skridskoåkningen viktigt liksom att ha roligt på isen oavsett ålder.
– Jag är stolt över min roll i laget. Jag ska jobba hårt, åka mycket skridskor och fullfölja med tacklingar i offensiv zon, säger Daniel.

Grönvitt hjärta
Spelare som spelar i den klubb som de började spela ishockey i är ett undantag i ishockeyn idag. Men Daniel är en av dessa få spelare. Från skridskoskolan till A-laget i Rögle. När vi pratar om det bästa med Rögle blir det svårt att ge ett bra svar eftersom Daniel bara spelat i Rögle.
– Många som kommer hit tycker att vi har en bra känsla i gruppen och vi har roligt ihop. Vi vinner matcher på vår moral oavsett vilket lag vi har. Det finns en stark klubbkänsla och Rögle betyder allt för mig. Jag är stolt över att ha varit Rögle trogen genom alla år, säger Daniel.

Målsättningen för Rögle är att först etablera sig i SHL och ta kliv framåt. Daniel har målsättningen klar för sig:
– Jag vill vinna något, helst SM-guld med Rögle som är laget i mitt hjärta, och vara en bidragande spelare.

Hemmaplan
Det finns ingen som går och tittar på ishockey när Rögle spelar hemma som inte blir berörd av inramningen med ståplats­publik som sjunger och den täta atmosfären i arenan. Det är en upplevelse att se ishockey på plats. Ett felbeslut från domaren och publiken går igång. Ishockey ska upplevas på plats tycker Daniel:
– När det är tryck på läktaren går det inte att prata med varandra och hela laget lyfts fram av publikstödet. Ett av många härliga minnen är när vi slog Malmö, med Linus Klasen, i hockeyallsvenskan. Då var det grym stämning på läktaren. Det går inte att beskriva känslan när det är tryck i hallen. Det måste upplevas! För oss spelare är det magiskt, måste vara likadant som som åskådare.

Fritidsintresse
Som för många andra ishockeyspelare är det golf som gäller under sommaren för Daniel. Fast den här sommaren har det varit mycket skogspromenader sedan Daniel och hans sambo Frida blivit hundägare, en finsk lapphund.
– Det har gjort att jag kommer ut mer i naturen och kan koppla bort ishockeyn. Hunden är dessutom alltid glad och ger en villkorslös kärlek, berättar Daniel.

Matlagning är annars det som ligger Daniel varmt om hjärtat. Daniel beskriver sig själv som en allätare där det simpla kan vara lika gott som något annat. Fast det ska vara kött och sedan tillbehör till köttet.

– Jag älskar fint kött. Om sommaren grillar jag gärna varje dag, stod bland annat under paraply i somras och grillade en köttbit. Favoriträtten för tillfället är en biffpasta efter recept från min sambos svåger, berättar Daniel.

Det passar ganska bra att avrunda intervjun med Daniel Sylwander eftersom vi sitter i lunchrestaurangen och doften från köket gör oss båda två lika hungriga. Vi tar i hand och skiljs åt med vetskap om att vi ses snart igen, Daniel på isen och jag på läktaren. Tillsammans skapar vi stämning och en häftig upplevelse.

---

Därför följer jag Rögle på plats