Åkerjorden – en ”bortglömd” miljöfråga

Det talas om luftföroreningar, klimatförändringar samt konsekvenserna av högre årsmedeltemperatur. Men förstörelsen av livsviktiga åkermarken ”glöms” bort.

Jord är vår mest underskattade resurs. FN har utlyst ”Jordarnas år”. För Jordens jordar är hotade. Brukandet inleddes för 6 000 år sedan i Mesopotamien. Då konstruerade människan en framgångsrik, genialisk – men destruktiv – uppfinning: Årdret, plogens föregångare. Moderna jordbrukets utveckling påbörjades. Grunden lades till civilisationer. Men utarmning av jordarna innebar även civilisationers försvinnande. Av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations beskrivning är mer en två miljarder av jordens cirka fem miljarder hektar åker- och betesmark degenererad eller mycket degenererad – utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erodering). Miljön påverkas kraftigt negativt, särskilt under ytan. Det anses finnas fem ton liv i form av organismer per hektar, bland dessa den mycket verksamme daggmasken, ”jordbrukarens vän”. Genom plöjning dödas massor med daggmaskar och annat liv, livet på djupet vänds till ytan, torkar och dör, livet på ytan vänds ned och kvävs. Det senare kan ses som positivt om ogräs ska bort. ”Priset” är jordens nedklassning, utlakning och allt mindre näring till växter.

Visserligen bildas ny jord. Men åkermarken eroderar upp till 40 gånger snabbare. Forskning finns för att ändra på detta, bl a nära Söderåskommunerna: På Gårdsstånga Nygård genomför Gustaf Ramel, där professor Katarina Hedlunds medverkar, försök med nya brukningsmetoder. Bl a har plöjning och tunga traktorer förbjudits, daggmaskarna har fått ro genom nya metoder. Resultatet är häpnadsväckande: 20-30 procent större skördar.