Tistelfjäril – flyttar 1 500 mil

Fjärilar hör sommaren till. En art är tistelfjärilen (Cynthia cardui), utbredd över hela landet, finns även i stora delar av världen. En märklig fjärilsart, som årligen flyttar 1 500 mil – i sex generationer.

2 800 fjärilsarter finns i Sverige. Fem är inflyttare: Kålfjäril, rovfjäril, två skadeinsekter, vidare amiralfjäril, gammafly – och tistelfjäril. Fjärilar överlever vintrar och torrperioder genom att gå in i ett vilostadium, som vuxna eller puppor. Tistelfjärilen har inget vilostadium. Den är en tropisk fjäril med kontinuerlig fortplantning. Den är utbredd i alla världsdelar utom Sydamerika och Antarktis. De tistelfjärilar som kommer till Sverige (4:e generationen) har sitt ”hem” i Nordafrika och Mellanöstern.
Tistelfjärilen gör en rekordresa på
1 500 mil. Startar i Afrika. Den måste flytta. Drivkrafter är bristen på nektarrik föda, som uppstår vid hög temperatur och torka. Flyttmönstret är som fåglars. Medan fåglar gör flytten som en individ sker tistelfjärilens årsflyttning i en sex generationers ”stafett” (från ägg till fjäril tar 6-9 veckor), från Afrika, södra Europa, Mellaneuropa, Norden, åter till Mellaneuropa och Afrika. Sverige antogs vara återvändsgränd. Nu är det kartlagt att Norden – sågs på Spetsbergen 1978 – ingår i flyttningen.
År 2009 hade ett antalsmässigt toppår. Då passade forskare på att kartlägga artens migration. Forskare i 67 länder deltog. En speciell radar användes, så känslig att en enda insekt på 1 200 meters höjd kunde registreras: Storlek, vikt, vingslag, riktning, hastighet m m. Susanne Åkesson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet är en av projektets forskare.
Hur fjärilen orienterar sig är inte riktigt bevisat, men antas ske genom en ”solkompass” och ”biologisk klocka”.
Vanligt är att en fjärils larver har en eller ett par värdväxter som de inte klarar sig utan. Tistelfjärilens larver har 60-tal värdväxter. I Norden är tisteln en favoritväxt. Där kan denna märkliga fjäril ses i Söderåsbygden.