Humlor – insektsvärldens nallebjörnar

Humlor ger sympatiskt intryck, är kramgoa uppenbarelser, timida och tåliga och nämns ibland som insektsvärldens nallebjörnar. Dessutom är humlorna nyttiga, med sin pollinering.

För 150 miljoner år sedan utvecklades bin från steklar, blev pollenätande sociala bin för 100 miljoner år sedan, som utvecklades till humlor för 75 miljoner år senare. Dagens humlearter kom fram för 20 miljoner år sedan. Humlorna kom till Sverige med växternas intåg efter istiden slut. Det finns 250 humlearter i världen. Av 39 av dem i Sverige, tre har försvunnit på 1900-talet, en art utbreder sig västerut från Uralberget och har nått Östersjön. Den kallas för ”Simonovs humla”. Av de 39 arterna är 29 sociala humlor; bygger bo, föder upp arbetare, pollinerar. De 10 övriga kallas snylthumlor, föder varken upp arbetare eller pollinerar, har ”sin” egen värdhumla t ex ”åkersnylthumlan”. Dessa är rustade för strid, kryper in i humleboet och tar över.
De sociala humlorna har underarter, t ex har åkerhumlan en ”västskånsk underart”. Humlor syns – och hörs. Har kombinationer av kontrastrika varningsfärgerna gult, svart och rött – som våra vägmärken. Humlor kan se, men doftsinnet dominerar. De känner igen varje blomart på doften och ger signaler genom att spruta dofter.
Humlan har en ettårig livscykel, som börjar med att övervintrande drottningen vaknar upp, söker nektar och pollen, letar upp boplats, föder upp arbetare, hanar och ny drottning. Gamla drottningen dör, nya drottningen parar sig och gräver ned sig direkt för att övervintra. Hanarna och arbetarna dör, samhället upplöses. Hur framgångsrikt humlesamhället har varit beror på nektarsamlandet. Humlor har svårt i moderna jordbrukslandskap, då även väg/dikesrenar försvinner. De behöver hjälp med blomrabatter. Humlors pollinering värderas till 900 miljoner kronor per år, bara för kommersiella växter. Tillkommer gör trädgårdar m m. Numera exporteras svenska humlor till Storbritannien.