Viktigt miljöarbete på reningsverket i Klippan

På VA-avdelningen och reningsverket i Klippan pågår ett mycket viktigt arbete. Här renas avloppsvattnet från Klippans Kommun. Från det att du spolar i din toalett tar det cirka ett dygn innan klart, renat vatten kan rinna ut i den vackra ån utanför reningsverket. Arbetet är ett mycket viktigt arbete för vår miljö och tillsammans kan vi bli mer medvetna om vad vi spolar ner.

Jenny Grip är processtekniker på VA-avdelningen i Klippans kommun. Hon har sitt kontor på reningsverket i Klippan och jobbar mycket med vad som kan göras för att minska kadmium och andra tungmetaller i avloppsslammet.
– Slam är en viktig fosforkälla och fosfor är en bristvara. Genom slammet från reningsverket kan man återföra fosforn till åkermarkerna och kretsloppet. Är det för höga halter av kadmium och andra tungmetaller så kan vi inte sprida slammet. Då går vi miste om den viktiga fosforkällan som behövs i åkermarken, säger Jenny.

Bortskämda bakterier gör jobbet!

På VA-avdelningen på reningsverket jobbar ett stort gäng. Bland annat Marie Silvegren som är laboratorietekniker.
– Det är Marie som tar hand om våra bortskämda bakterier, skrattar Jenny när hon visar runt på anläggningen.

De bortskämda bakterierna är bland annat amöbor och ciliater. De har i uppgift att bryta ner organiskt material och ta bort kväve. Dör bakterierna så kan de inte sköta sin uppgift och kvävet bryts då ner i naturen istället. Det orsakar syrebrist och övergödning, vilket leder till algblomning i våra hav och sjöar.
– Det gäller att vårda bakterierna då de är känsliga för vad som kommer genom avloppsrören, fortsätter Jenny.

Lite kan ställa till mycket

När avfallet som vi spolar ner kommer till reningsverket går det igenom många reningssteg. Det är också lätt att det blir fel här när folk använder sin toalett som en avfallstunna.
– Tops, våtservetter, läkemedel, tamponger, bindor, plast, snus och cigarettfimpar är sådant som vi ofta ser att folk spolar ner. Desamma gäller för matfett som bildar stora klumpar som vi måste håva upp för att bli av med. Eller så sätter sig fettet i rören på väg till reningsverket och orsakar stopp. Det är bättre att torka av matfettet med ett papper och slänga i soporna, och skaffa en soptunna i badrummet att kasta skräp i. Skräp i avloppet leder till stopp i våra pumpar och orsakar kostsamma driftstopp.
Jenny, Marie och de andra vill skapa en större medvetenhet hos folk om varför det är viktigt att spola ner rätt saker.
– I toaletten och avlopp är det kiss, bajs och toapapper som kan spolas ner. Och det är viktigt att försöka välja miljövänliga rengöringsmedel och tvättmedel.

11 gram kadmium i 800 ton slam!

Slammet i Klippans kommun är Revaq-certifierat. Det innebär att det inte får finnas för höga halter kadmium och andra tungmetaller.
– En stor del av kadmiuminnehållet som vi kan spåra här kommer överraskande nog till stor del från konstnärsfärger. Det går inte att rena bort tungmetaller ur avloppsvattnet utan det hamnar i vårt vattendrag och slammet. Om alla hjälps åt och ser till att ingen färg hamnar i avloppet så kan vi ta ett steg närmare till ett giftfritt avlopp, säger Marie.

– Det handlar om så otroligt små mängder. Kanske känner någon att det inte gör någon skillnad vad just han eller hon gör, men på de 800 ton slam som vi årligen har här på vårt reningsverk handlar det om 11 gram kadmium! En enda tub eller kaka kadmiumfärg kan förstöra en hel liten bad- och fiskesjö på 100x100x10 meter, säger Jenny.

Jenny och hennes kollegor har gjort utskick till hushåll och företag i kommunen med information om hur man ”spolar ner rätt”. VA-avdelningen gör stickprov på sina olika pumpstationer och ibland kan de se på resultaten att det förekommer mycket kadmium eller andra tungmetaller i ett specifikt område.
– Vi tar gärna emot mer studiebesök så folk ser hur och vad vi jobbar med på reningsverket. Avloppet är en del i en biologisk process och tillsammans kan vi få en renare restprodukt och slam, avslutar Jenny Grip innan hon och de andra på VA-verket återvänder för att ta hand om det viktiga kretslopp som reningsverket är en stor del av.

VA-verket tipsar! Tvätta bilen på tvättstation

Den 25-26 april är det ”Stora Biltvättarhelgen” som är ett initiativ från organisationen Svensk vatten.
– När folk tvättar sina bilar på gatan och tvättvattnet rinner ner i dagvattenbrunnarna hamnar det direkt i våra vattendrag. Det bidrar tyvärr till att många farliga ämnen åker rakt ut i naturen. På en riktig biltvätt ser man till att de farliga ämnena filtreras bort och inte hamnar i naturen. Alternativet till biltvätt är att ställa sig på en gräsmatta eller grusplan där vattnet filtreras ner i marken och inte rinner direkt ner i en dagvattenbrunn, hälsar Jenny Grip.

Bra att tänka på!

  • Bara kiss, bajs och toalettpapper i toaletten
  • Fimpar och snus innehåller kadmium som är ett mycket giftigt ämne som vi försöker minska i avloppsvattnet. Även en del konstnärsfärger innehåller kadmium. Penslar och färgresten får absolut inte sköljas av så att det hamnar i avloppet. Häll sköjvattnet i flaska eller dunk och lämna in på återvinningen med texten KADMIUM på.
  • Tops, bindor, blöjor, hushållspapper, tork-, tvätt- och våtservetter, kondomer och trasor m.m. kan fastna dels i det egna avloppet men även i ledningar och pumpar till och i reningsverket, och ska kastas i soporna.
  • Fett och stekflott mm torkas av och kastas i soporna. Det kan också sätta sig i ledningar och orsaka stopp.
  • Överblivna eller gamla läkemedel lämnas på apoteket. Även receptfria läkemedel skadar naturen.
  • Lösningsmedel, färgrester och oljerester lämnas på återvinningsgård. Även vattenbaserad färg är skadlig för vår natur. Då det kommer in till reningsverket kan de förstöra den biologiska reningen.
  • Sand, jord och grus sliter på ledningar och ska inte spolas ut i avloppet.