Torget – nedtonat offentligt rum

Torget var i äldre tider en uppskattad handels- och mötesplats. Fortfarande har torget betydelse för människor, men en nedtonad betydelse. Orsaken är att varuhus – som Väla – har tagit över rollen.

”En stad utan torg räknas inte.” Det uttalandet fälldes på 200-talet av greken Pausanias som reste runt i grekisktalande världen och beskrev vad han såg. Torg hade funnits länge, som samlingsplats för besökare som ledde till att varubyte. Det ledde till att städers – och större orters – invånare besökte torgen av nyfikenhet. De blev både handelsplats och mötesplats; ett offentligt mötesrum. Landsbygd och stad möttes, besökare och invånare. Torgen betydde allt mer och lockade hantverkare, köpmän. Här spreds nyheter. Torget blev en plats med sjudande aktivitet. Dock sågs det ned på handel. Hermes var t ex både handels och tjuvarnas gud.

Då nya städer uppfördes sågs det till att få ett torg i mitten, ofta omgivet av betydelsefulla offentliga byggnader. De städer – och centralorter – som inte hade torg sågs det ned på.

Även i Söderåskommunerna var torgens betydelse stor. Fortfarande finns handel, offentliga möten, marknader där. Men mest är torgen träffpunkter. Dock har torgens betydelse minskat, som beklagas av främst äldre.