Klippans Kapell – önskan uppfylldes 1935

Vi har för långt att gå till kyrka och gravplats. Det ansåg man i Åby (Klippan). Det blev kyrka – men först 1966. Före det ett kapell med kyrkgård – efter lång diskussion – som i år firar 80 år.

Åby församlingskyrka och begravningsplats låg i Gråmanstorp. I takt med att befolkningen ökade ställdes allt högre krav på kyrka och kyrkogård ”i byn”. Så blev det. Då hade Åby blivit Klippan.

1887 lades Åby första stadsplaneförslag fram. Kapell och kyrkogård mellan ”marknadsplatsen (nuvarande stadsparken) och Elfdalen” fanns med, som ströks men skulle återkomma. Större kyrkogård behövdes. Tanken var att utvidga kyrkogården i Gråmanstorp. Då kom tanken på ”kapell och kyrkogård i Klippan” upp. En kyrkogårdskommitté tillsattes. 1929 föreslogs – ”ett kapell och en kyrkogård mellan stadsparken och Elfdalen”. Två hektar mark behövdes. Kyrkostämman var tveksam och ville titta mer på frågan och ha kostnadsförslag.

1931 var detta klart. Året efter köptes 17 000 kvm mark i Elfdalen för 40 öre per kvm. Oenighet fanns om projektet. Socialdemokraternas ”starke man”, Martin Persson, ville bordlägga frågan, men röstades ned. Namninsamling genomfördes mot projektet och för att utvidga kyrkogården i Gråmanstorp. 1933 beslöts att genomföra projektet med kapell och kyrkogård i Klippan, för 35 000 kronor, som blev 41 118 kronor men som fick höjas till 60 000 kronor och finansieras med 40-årigt lån.

1935 invigdes kapell och kyrkogård på den plats som pekades ut 1887 – ”mellan markandsplatsen och Elfdalen”. Invigningen beräknades till 200 kronor, blev 350 kronor. 150 kronor togs från anslaget till orgel, som sänktes från 1 300 till 1 150 kronor. 1985 lades kyrkogården om, för
700 000 kronor. Höörs kyrkogård var förebild. Senare – i egen regi – anlades en enkel minneslund.