Arkiv – historisk ”guldgruva”

Det bedrivs allt mer historisk forskning. Att gå till källorna är viktigt, för proffs som för amatörer. Då framstår arkiven på ”guldgruvor”, där kommunala arkiv blivit allt intressantare.

”Ett arkiv ska bevara, vårda och tillhandahålla handlingar av olika slag: protokoll, diarier, koncept, in- och utgående handlingar, brev, räkenskaper med mera.” Så definieras verksamheten officiellt. Och från 1948 finns en internationell organisation (The International Council on Archives), som verkar för enhetliga arkivregler.

Arkivet har lång förhistoria. Bibliotek och arkiv var för drygt 4 500 år sedan det samma, men delade på sig. Medan bibliotek var för böcker och liknande, var arkiv för handlingar och dokument. Under antiken förvarade greker och romare ur-
kunder i tempel. Ett av de första kända renodlade arkiven fanns i Rom, som uppfördes år 78 f v t. Dessutom
skapade härskare egna arkiv.

Som världen främsta arkiv anses Vertikanarkivet, från 300-talet, vara. Men först på 1400-talet blev det fasta regler för arkivering. Riksarkiv skapades. Sverige var tidigt ute. Svenska riksarkivet är från 1618. Riksarkiv kom i Frankrike 1798, Norge 1817, Storbritannien 1838, Finland 1869 och Danmark 1889. Riksarkivet i Sverige har numera över 105 000 hyllmeter arkivmaterial och har överinseende över sju landsarkiv.

I varje kommun finns arkiv. Dessa har blivit allt mer uppmärksammade av släkt- och lokalhistoriska forskare, besöken allt fler. En årlig ”Arkivens dag” ordnas, där kommuner informerar om sina arkiv och handlingar. I Söderåsbygden pågår mycket släkt- och annan historisk forskning, som lett till många besök i kommunarkiv. För att ”gå till källorna” är viktigt – dessutom spännande och intressant.