”Socken” – allt okändare begrepp

Socken är ursprungligen ett centralt kyrkligt begrepp sedan lång tid tillbaka. Från 1862 började be-greppet anonymiseras och är idag närmast okänt för den yngre generationen.

Socknen är den minsta territoriala kyrkliga enheten. Själva ordet socken är från medeltiden, kommer från fornsvenskans ord ”sokn” (söka) – är området som ”har samma kyrka”. Sockenbildningen kom på 1100-talet i södra Sverige, 1100-1200-talet i Mellansverige och 1200-talet i Norrland. Den kyrkliga socknen fick allt fler uppgifter av rent borgerlig art och utvecklade under 1600-talet ett allt starkare lokalt självstyre, under kyrkoherdens ledning. Sockensjälvstyrelsen stadfästes i 1650-talets privilegier för prästerskapet, bekräftades 1675, omarbetades och stadsfästes i privilegiebrev från 1723 som i stort verkade så till 1817.
Samhället utvecklades allt mer. Industrialismen drev på. Socknen fick allt fler borgerliga uppgifter. Sockenindelningen var inte ändamålsenlig. Ny organisation och ny lag behövdes, som började förbe-redas 1843. Uppdelningen mellan kyrkliga och borgerliga uppgifter genomfördes med 1862 års kommunallag. Kvar inom sockenorganisationen blev skolfrågor en kort tid. Men även detta sågs som fel. Då kommunfullmäktige infördes 1918, enligt modell representativ demokrati, tog borg-
erliga kommunen över allt mer. Socken fick enbart kyrkliga frågor. Namnet ändrades till församling. Vid kommunsammanslagningen 1952 var delningen genomförd, som befästes vid kommunsammanslagningen 1974. Socken som begrepp försvann allt mer.