Cistercienserklostret – enda i Skåne

Skåne har haft många kloster. Men bara ett cistercienserkloster – det i Herrevadskloster, dotterkloster till Citeaux, som anlades år 1144 av en abbot, 12 munkar och 9 lekmän.

Klosterrörelsen har rötter i eremitrörelsen. Eremiter är människor som söka andlig fördjupning i ensamhet. ”Antonius Eremiten” (251 – 356) grundade kristna eremitrörelsen. Han var egyptisk kopter. Eremiter var utsatta, sökte gemenskap och ordnade ofta lokal för bön och andakt. Det ledde till att kloster bildades. Det första anses ha bildats i Tabennisi i Egypten på 300-talet, för att få trygg gemenskap i bön, andakt, studier och arbete.

Första klostret med strikta regler för ett asketiskt liv i bön, andakt, studier och arbete grundlades år 529 i Rom av Benedictus av Nursia. Han utarbetade de klosterregler som blev normerande för västerländska munkväsendet. 910 grundades ett benediktinerkloster i Cluny, för återgång till ursprunget. Klosterorden blev allt världsligare. Ny utbrytning kom då Robert av Molesme 1098 bildade kloster i Citeaux – vars latinska namn är ”Cistercium” och gav namn åt rörelsen – ”Cistercienserorden”. Strängt enkelt asketiskt liv i bön, studier och arbete följde. Framgången uteblev, orden på väg att utslockna.

”Bernhard av Clairvaux” blev Citeaux och ordens räddare. Dotterkloster i Clairvaux grundades år 1112. Cistercienserorden förde in avancerad byggteknik, hantverk, jordbruks- och trädgårdskunskap, nya växter m m, som spreds – bl a till Skandinavien. År 1143 grundades kloster i Alvastra och Nydala – dotterdotterkloster till Citeaux – och 1144 Herrevadskloster, dotterkloster till Citeaux. Varför inte Clairvaux? Det har undrats. Herrevadkloster fick högre status än i Alvastra och Nydala. Var det tanken? Eller att Skandinaviens ärkebiskop Eskil var klostrets tillskyndare?

Skåne var danskt. Det märks. Herrevadsklosters betydelse och storhet kom bort i den styvmoderliga svenska historieskrivningen, men borde ses i nytt ljus.