Från musik till teknik!

Hon började med att spela piano som sjuåring. När grannbarnen på gatan vid Pappersbruket alla började spela blåsinstrument och gick med i Klippans Ungdomsorkester började Jeanette Persson även att spela klarinett. Att marschera med ett piano var ju av förklarliga skäl i tyngsta laget.
– Däremot hade jag nog en fördel av även spela piano, eftersom jag redan kunde läsa noter, säger hon.

Ungdomsorkestern och musikkåren

Jeanette bor idag i Göteborg, där hon arbetar på ett teknikföretag. Uppväxten i Klippan minns hon med värme – och som mycket musikinriktad. Hon gick med i ungdomsorkestern samtidigt som hon började på musik-
skolan. Så småningom blev det också Klippans Musikkår, och efter studier på den samhällsvetenskapliga linjen på gymnasieskolan flyttade Jeanette till Helsingborg, där hon utbildade sig på Sundsgårdens Folkhögskola.
– Det var en tvåårig förberedande linje för musikhögskolan. Jag visste inte riktigt vad jag ville bli redan efter gymnasiet, men eftersom musiken var ett stort intresse så satsade jag på det här.

Första Wetterberg-stipendiaten

Och åren på Sundsgården bar frukt. 1988 kom Jeanette in på musikhögskolan i Stockholm, där hon under sex år utbildade sig på musikerlinjen, och dessutom tog en pedagogik-
examen för att kunna arbeta som musiklärare. 1989 blev hon den första stipendiaten i Sture Wetterbergs Minnesfond – ett pris som delats ut till ytterligare 12 stipendiater sedan dess.
– Det kändes som en stor ära att bli den första stipendiaten. Jag köpte tillbehör till klarinetten och noter för stipendiepengarna.

Musiklärare

Under studietiden i Stockholm spelade Jeanette i en mängd olika blåsorkestrar. Hon var bland annat med i numera nedlagda Stockholms Blåsarsymfoniker, och spelade även med marinens musikkår i Karlskrona och i orkestern på Ystadoperan.
– Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att spela. När jag fick de här ”extraknäcken” under studietiden kunde jag knappt fatta att man fick betalt för att spela.

Skillnad på musikskola och musikskola

När hon studerat klart arbetade Jeanette som musiklärare i Stockholm i fem år. Och då fick hon klart för sig att musikskolorna runtom i landet inte alla höll lika hög kvalitet som
Klippans kommunala musikskola, där hon själv gått under 80-talet.
– Man blev nog lite hemmablind eftersom det satsades så hårt på musikskolan i Klippan. Vi höll till i jättefina lokaler och det var hög kvalitet på undervisningen. Det kunde inte ha varit bättre. Men så var det inte överallt. Idag sparar man in på kulturen och det tycker jag är rent katastrofalt dåligt. Här i Göteborg är till exempel återigen Göteborg Wind Orchestra nedläggningshotad.

Idag har Jeanette mer eller mindre lagt klarinetten på hyllan.
– Ska man fortsätta så kräver det att man övar, övar och övar, och det har man ju inte riktigt tid med. Jag har en kontakt i en orkester här i Göteborg, så vem vet, jag kanske plockar upp det på amatörbasis någon gång i framtiden.

Helt annat yrkesval

Men musiken har ändå spelat en viktig roll i Jeanettes yrkesval. Hon spelade nämligen på en invigning av ett företag i Kista utanför Stockholm 1994. Där fick hon kontakt med en av de anställda och återvände kort därefter för ett studiebesök, för att se hur det går till när man i olika led tillverkar så kallade chip till mobiltelefoner. Hastigt och lustigt fick hon ett jobb på företaget, och hon har hållit sig kvar inom den tekniska branschen sedan dess, undantaget ett avbrott på tre år, då hon arbetade i musikaffär. 22 år i Stockholm fick sitt slut i fjol somras, då hon flyttade till Göteborg för ett liknande arbete.
– Det är lite lugnare tempo i Göteborg än i Stockholm, och det är ganska skönt. Men jag saknar ändå Stockholm en del – det är en otroligt vacker stad.

Till Klippan återvänder hon relativt ofta för att hälsa på pappa Kurt, som fortfarande bor kvar, numera på Bryggerigatan.
– Jag kommer inte att flytta tillbaka. Efter alla år i Stockholm och nu här i Göteborg så har jag vant mig att bo vid havet.