100 år sedan Klippan blev industriort

Från ”bondby till stadssamhälle”. Denna utveckling genomgick Åby (sedermera Klippan) – på 60 år. 1910 var första året Klippan hade fler sysselsatta i industrin än inom hantverksyrken.

Fram till omkring 1850 var Åby en utpräglad ”bondby”. Bara enstaka andra sysslor fanns. Skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfrihetsförordningens införande 1864 fick effekt på samhällets yrkesstruktur. Märkas ska att Åby då inte hade Klippans pappersbruk, som låg i V Sönnarslöv kommun, inte i Gråmanstorps kommun som Åby.

Invigningen av järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm, och därmed Klippans järnvägsstation i Åby, 1875 fick fart på samhället. Främst inom hantverksyrken, som blommade ut. Drygt 20 procent var det året sysselsatta med hantverk mot 17 procent inom industri. Lantbruket hade 27 procent. Utvecklingen i Åby var inte unik för Kristianstads län. Tvärt om. Inget annat län i landet hade fått en motsvarande kraftig utveckling på hantverkets område.

1910 passerade Åby, som nu börjat kalla sig Klippan, en milstolpe. Fler var sysselsatta i industri än i hantverk. 32,2 procent fanns inom industrin, 22,9 procent inom hantverksyrken, 10,4 procent inom lantbruket, 5,4 procent inom handeln, samfärdsel hade 7,8 procent, allmänna tjänster och fria yrken 6,4 procent, 14,9
procent inom övriga yrkesgrupper.

Andelen sysselsatta i industri ökade. 1925 nåddes kulmen för Klippans vidkommande, för jobb inom industrin, som var 38,8 procent. Större andel skulle inte nås.