Med fokus på historia
Profil: Torsten Hannrup
Namnet Hannrup är starkt förknippat med hembygdsforskning i Klippanbygden. Det gedigna forskningsarbete som låg bakom Klippanboken var utfört av Algot Hannrup. Och nu har sonen Torsten gått i faderns fotspår och publicerat resultatet av ett lika grundligt arbete. Torsten Hannrup kom lagom till julhandeln ut med boken ”Bjersgårdsarkivet – Gyllenstiernor på Bjersgård”. Men, vad vet vi om Torsten Hannrup?
Torsten föddes i Gråmanstorps skola (nuvarande bygdegården) 1933 där fadern Algot var folkskollärare. Sina fem första år bodde Torsten i skolans lärarbostad innan folkskolan drogs in till Klippan. Familjen, med mamma Ebba som var hemmafru och brodern Lars, flyttade då till Fredsgatan i Klippan.
Orientering och friidrott
Förutom att Torsten minns att han som barn spelade bandy på Sjättesjön, så började han i ungdomen med friidrott och orientering. Springer i skog och mark efter karta och kompass gör han än idag.
– Orientering är en fantastiskt fin idrott, säger Torsten. Man kan hålla på även i 90-årsåldern, någon åldersbegränsning finns egentligen inte. Banorna läggs så att de passar de olika ålderskategorierna. Man får komma ut i naturen och när man tävlar får man se bygder som man annars inte hade fått se.
Torsten och hustrun Gertrud engagerade sig i OK Kompassen och var under många år aktiva som ungdomsledare. De hade under sin tid bland annat glädjen att se talangen Anette Nilsson utvecklas och bli en framgångsrik orienterare.
Språklärare
Efter studentexamen i Hässleholm och militärtjänst utbildade Torsten sig – liksom sin far – till lärare. Som språklärare i svenska och engelska arbetade han i några skånska kommuner, bl a i Hörby från 1963 innan han 1971 återvände hem till Klippan. På det
tidiga 1970-talet var Snyggatorpsskolan en skola med ett osannolikt högt elevantal och Torsten, som arbetade fackligt, engagerade sig för att skapa en bättre arbetsmiljö för lärare och elever.
– Det fanns då så många lärare på Snyggatorpsskolan att man inte ens kände namnet på alla sina kollegor, säger Torsten. Det var så anonymt, det var alldeles tokigt. Men 1979 inrättades högstadium i Ljungbyhed och då flyttade jag dit tillsammans med några kollegor.
Släktforskning och domböcker
Uppväxten i Gråmanstorp och närheten till Bjersgård grundlade en kännedom om trakten och dess historia. Han hade redan hjälpt sin far Algot med en del uppgifter, framför allt korrekturläsning, när Klippanboken skrevs på 1960-talet. Det lokalhistoriska intresset har således alltid funnits där. Som pensionär i slutet av 1990-talet började han släktforska och lärde sig då mödosamt att tolka äldre tiders handskrifter.
– Det går inte att lära sig läsa 1500- och 1600-talets handskrifter direkt, berättar Torsten när han beskriver hur hans släkt- och hembygdsforskning avancerade. Man måste börja med 1800- och 1700-talet. Stegvis lärde jag mig läsa äldre originalhandlingar. En mycket intressant fas blev att läsa de äldre domböckerna från Norra Åsbo härad.
Bjersgårds äldre historia
Torstens intresse för den hembygd som han känt sedan barnsben landade så småningom i en utforskning av Bjersgårds äldre historia. Han har tålmodigt under tio års tid arbetat med det som kallas för Bjersgårdsarkivet. Arkivet flyttades till Krapperup – som ingick i dubbelfideikommiss tillsammans med Bjersgård – på 1960-talet. Torsten togs emot väl när han sökte upp arkivet på Krapperup och noterade att det var få personer som sökt i dess handlingar.
– Det var jungfrulig mark, vilket gjorde det hela mer spännande, säger Torsten entusiastiskt. Jag har hittat många dramatiska historier under tiden som jag har arbetat i arkivet. Det äldsta dokumentet är från 1548. Det finns i boken bl a handlingar om kyrktornet i Gråmanstorp, om sjö-
systemet kring Bjersgård, om hur fattiga frälsebönder i Åby klagat hos godsherren över dålig behandling, om stöld av mjöd på Bjersgård julen 1628 och om pråmtrafik på Rönneå på 1600-talet. Det är ett antal ”titthål” ner i bygdens historia!
I bokens avsnitt ”Pappersmölla paa Klippen 1637” behandlas vad som hände vid forsen i Rönneå innan Klippans pappersbruk kom till. Ett belägg av ortnamnet ”Klippan” från år 1635 är det hittills äldsta påträffade. Avsnittet innehåller bl a några unikt gamla tingsvittnen från Riseberga birketing på 1620-talet.
Resultatet av Torstens intresse och möda blev det imponerande verket ”Bjergårdsarkivet – Gyllenstiernor på Bjersgård”. Boken omfattar den danska tiden, fram till mitten av 1600-talet, och innehåller foton av arkivets originaldokument, en transkribering av texten och sedan en modern version som Torsten skrivit.
– Det är ingen bok man läser från pärm till pärm, konstaterar Torsten. Men den innehåller mycket intressant för den som känner till Bjersgård och Gråmanstorp! Kyrkans historia är ju tätt sammanflätad med godsets. Och genom att Bjersgård var så stort, med ett innehav av inte mindre än 92 gårdar som mest, förgrenar sig historierna från arkivet ut till andra trakter runt omkring: Östra Ljungby, Össjö, Källna, Munka-Ljungby, Kågeröd.
Den intresserade köper så klart boken i sin lokala bokhandel, var annars? Och så väntar vi tålmodigt på nästa del. Torsten Hannrup har säkert mängder av historier att berätta ur Klippanbygdens historia!
