Regissören från Maglaby
Det har gått ett år sedan regissören John Skoog fick Startsladden på Göteborgs Filmfestival. Han premierades för sin kortfilm Värn. Filmen handlar om bonden utanför Hörby som byggde en bunker – ett ”skyddsvärn” – inför en kommande ockupation av Sverige. Fästningen hade tjockast murar mot öster, från det håll man kunde förvänta sig ett anfall. Men… Det var ju John Skoog det skulle handla om!
John Skoog är uppväxt i Maglaby utanför Kvidinge med föräldrarna Astrid och David och två yngre bröder. Föräldrarna är verksamma som konstnärer och arbetar båda som lärare inom bildkonst. Intresset för konst, foto och film började kanske redan i vaggan, eller sitter det i generna?
– Jag har aldrig ”upptäckt” konst, det har alltid varit naturligt för mig att det finns, säger John. Jag har aldrig tänkt ”varför finns konst?” eller ”vad är nyttan med konst?”, det har varit en självklarhet. Men jag är inte så bra på att teckna, jag hade inte bra betyg i ämnet bild i skolan.
John gick i skola i Kvidinge och Åstorp, där han bland annat minns Thomas Hedin som en lärare som tog sina elever på allvar. Som gymnasist gick han på Olympiaskolan i Helsingborg, samhällsprogrammet med inriktning på kultur och språk. Hans minnesbild av undervisningen där är positiv.
– Bra, minns John. Vi som elever fick skapa plattformen för undervisningen. Det var superbra.
Filmintresse som barn
John uppskattade som barn resorna till biografen Sandrews i Helsingborg och turerna till Video-Kalle för att hyra filmer. Hemma började han så smått med att göra filmer. När föräldrarna köpte en kraftfull dator och den digitala klipptekniken blev tillgänglig för gemene man kunde den trettonårige John börja redigera filmer på ett mer professionellt sätt.
– Vi gjorde enkla filmer, mina bröder, våra kompisar och jag, berättar John. Vi lekte krig ute i skogen, och filmade. Sedan klippte vi ihop det till korta filmer.
Sommarjobb som ”engångskamera”
Som sjuttonåring fick John ett udda sommarjobb. Han fick fotografera ett antal konstnärer som var knutna till Konstföreningen Aura i Lund för en jubileumskatalog. Istället för att skicka runt en engångskamera till de medverkande konstnärerna, bestämde man sig för att skicka runt John istället, ”han är ju som en engångskamera”. Han reste runt i Skåne och fotograferade en mängd konstnärer, men passade också på att bekanta sig med dem. Det blev givande besök med
intressanta historier från konstnärerna. Johns foton i katalogen uppmärksammades av
Georg Oddner, en av 1900-talets mest kända
svenska fotografer. Oddner bjöd in John att medverka på en samlingsutställning på
Malmö Konsthall 2006. John var som 20-åring den yngsta av de utställande konstnärerna, en fin merit och sporre för fortsatt arbete med fotografi.
Från Göteborg till Frankfurt am Main
Efter gymnasiet blev det ett år på Fotohögskolan i Göteborg, där han inte kände sig riktigt hemma. John sökte istället till en konstskola i Tyskland, Staatliche Hochschule für Bildende Künste i Frankfurt am Main, som han hade hört talas om. I den internationella miljön på skolan med elever från många olika länder fick han snabbt många vänner. Under tiden i Frankfurt gled hans fokus över från stillbildsfoton till rörliga bilder.
– Även som fotograf tänkte jag på något sätt i filmiska termer, säger John. Det finns ofta en tråkig stumhet i stillbildsfoto, i alla fall i utställningsmiljö. Det finns det inte i film, även om filmen är ”tyst”. Det är lättare att få en koppling till film än det är med foto. Blandningen av ljud och bild inverkar mer på oss på ett emotionellt sätt.
Sent på jorden
Det tredje året i Frankfurt blev ett utbytesår till Konsthögskolan i Malmö. John var då hemma i Skåne och bestämde sig för att genomföra sitt första filmprojekt ”på riktigt”. Resultatet blev kortfilmen Sent på jorden som blev färdig för visning 2011. Filmen spelades in i trakten kring Kvidinge och John blev nöjd med det färdiga resultatet.
– Det var jävligt kul. Och det fungerade. Många av de saker som jag intresserade mig för var lätta att få fram, säger John.
Sedan dess har det, kort sagt, rullat på och blivit ytterligare fyra kortfilmer. Den andra – Förår – är också inspelad i Kvidinge och har en viss koppling till Sent på jorden.
– Många uppfattar kortfilmer som en sorts träning inför ”riktiga” filmer, långfilmer, men för mig är det inte så. Mina filmer har blivit så långa som de skall vara, säger John. Man kan kanske jämföra dem med dikter eller snarare noveller. Jag förknippar mig själv hellre med författare och poeter, till exempel Gunnar Ekelöf eller Edith Södergran, än med andra filmare.
Johns filmspråk har jämförts med klassisk skandinavisk stil där landskapet har en stor roll och handlingen håller lågt tempo. John har själv ett stort filmhistoriskt intresse och tänker själv hellre på tidiga svenska filmare som Muritz Stiller och Victor Sjöström när han funderar över jämförelser och inspirationskällor.
Startsladden
I januari 2015 fick han alltså mottaga Startsladden, kortfilmspriset vid Göteborgs filmfestival, för Värn. Priset består till stor del av praktiska resurser för ny filmproduktion till ett värde av 500.000 kronor. Värn är en skildring av lantbrukaren Carl-Göran Perssons livsverk. I Söderto utanför Hörby byggde Persson en bunker – ett värn – inför en kommande rysk invasion. Filmen beskriver värnet i en enda tagning samtidigt som bilderna ackompanjeras av berättarröster om skyddsvärnets skapare. Liksom i flera andra av Johns filmer höll Ita Zbroniec-Zajt i kameran. Till vad skall John använda resurserna från Startsladden?
– Jag jobbar på ett projekt som handlar om den före detta bedragaren Frank Abagnale Jr, svarar John. Steven Spielbergs film “Catch me if you can” beskriver Abagnales liv. Abagnale levde en tid i Klippan, så jag är väldigt intresserad av att komma I kontakt med människor som kan ha träffat honom. Han bodde i Klippan, omkring 1970, så hör av er till mig om ni vet något om honom!
Vi ser framemot Johns nästa film, kanhända en längre film om Abagnale. Det verkar spännande att få reda på vad Abagnale gjorde under sin korta tid här!