Lokal partihistoria – bygdens ”nyckel”

De flesta avgörande besluten för en bygds utveckling tas av de lokala partierna. Men partiernas historia tecknas sällan. Då kommuner går samman glöms de bort, som Riseberga arbetarkommun.

Riseberga arbetarkommun har sina rötter i stenarbetarnas diskussionsklubb i Skäralid, som kom igång 1905. Samma år som socialdemokraterna samlade 5 000 i Nackarps dal med Hjalmar Branting som talare, som uppmanade till att bilda arbetarkommuner. Stenarbetarnas fackförening såg det som fel att de bildade en arbetarkommun. Men ungdomar försökte, men misslyckades. I en bygd utan stora arbetsplatser var det svårt. Efter fyra startförsök bildades Riseberga arbetarkommun 1918, och fortsatte till 1973 – året innan Klippans storkommun bildades. Ett Folkets Hus invigdes 1930, och blev en bygdens samlingsplats inom ett brett område.

Efter svag start fick socialdemokraterna allt mer att säga till om, särskilt från 1929. Då kom jägmästare Carl Gustaf Enecrantz med och var med i sju år. Kunnig och med stor pondus styrde han upp arbetarkommunen. Idéer presentades och lades fram – som hjälpte till att forma Risebergabygden. Färgstarka politiker kom och gick. Kommunen utvecklades med ibland stort inslag av s-politik, främst på skol- och äldreomsorgens områden.

Denna historia var på väg att upplösas i en av avloppsslam översvämmad källare, där protokollen låg på golvet.