Kommunen tidigt ute – hundskatt 1861

Gråmanstorps kommun var tidigt ute med hundskatt. Faktiskt som en av de första kommunerna landet. Det var redan 1861, för att få tillskott till bland annat brandförsvaret.

Det finns många oseriösa hundägare. Trots skärpning av lagen om hundhållning, lokala motioner om hårdare krav, så minskar inte problemet. Tanken på hundskatt har åter förts fram.

Den som först såg denna möjlighet till ekonomisk förstärkning till kommunerna var Anders Säve från Roma på Gotland. Han satt i riksdagen för prästståndet 30-tal år i mitten på 1800-talet. En rad motioner kom från honom. En var att införa hundskatt. Men det blev inte lag förrän 80-tal år senare. Dock var det kommuner som införde hundskatt frivilligt. Första gången hundskatt nämns var 1856. Redan 1861 hade Gråmanstorps kommun (där Åby, sedermera namnändrat till Klippan, ingick) infört skatten.

Den som kom med idén var Fritz Ask, tongivande man i kommunen. Han motiverade detta med: ”Hur ska vi klara av att få ett årligt tillskott av pengar till brandförsvaret utan att vara hänvisad till gåvor och den osäkerhet detta innebär, men utan att utöka vanliga beskattningen?”
Svaret på frågan blev: ”Inför hundskatt.”

Visst ”knotades det” en del, men förslaget ansågs bra. De flesta hade hund i kommunen. För hemmansägare utgick en skatt på tre kronor per år. Hälften för övriga. Skatten utgick med samma belopp oavsett hur många hundar ägaren hade.
Många kommuner var direkt emot hundskatt. En var Färingtofta. Den 17 maj 1923 infördes lagen om hundskatt i landet. Då fick även Färingtofta böja sig för detta. Men 1996 ströks hundskatten i landet.