En kämpe som lever i nuet

Vid slutet av en grusväg med skog och hagar bor Anna Christoffersson. Med ett leende som smittar och en innerlig värme välkomnar Anna dig.

En trappa ned i huset har hon sin lilla fotostudio men sin stora fotostudio är naturen. Gården hon och hennes man bor på omgärdas av ko- och fårhagar. En idyll helt enkelt.

Anna är uppväxt på granngården och har alltid haft djur omkring sig. Gården som hon hennes man bor på flyttade de in i strax efter Anna fyllt 18 år, dessförinnan hade Anna träffat sin Ronny under sin praktik. Men under studietiden på Högskolan i Kristianstad, när Anna läste till landskapsvetare, uppstod problem.
– Jag fick svåra smärtor, blev allt tröttare och mådde dåligt. Men ingen tog mig på allvar inom sjukvården och utan hjälp blev smärtorna och tröttheten bara värre. Trots att det var tufft klarade jag av utbildningen och fick jobb på Länsstyrelsen, säger Anna.

Kraschen
Efter flera år som vårdsökande och utan att Region Skåne tog Anna på allvar kraschade allting.
– En dag på väg till jobbet blev jag så sjuk att jag inte visste var jag var. Min hjärna slutade att fungera, tröttheten blev outhärdlig och livet vändes upp och ned. I det läget fick jag hjälp att besöka en privatläkare som upptäckte borrelia. Efter behandlingen mådde jag fortfarande dåligt och en annan privatläkare hittar en tumör i halsen och jag skickas till Lunds universitetssjukhus. Väl där opererar de ut 2 strumaknutor och 3 små cancertumörer, berättar Anna.

Intresset för att fotografera har alltid funnits i Annas liv, att fånga ögonblicket och stanna tiden. Vid operationen tvingas läkarna att ta bort halva sköldkörteln vilket gör att Anna drabbas av hyportyreos, som innebär att kroppen går på lågvarv och man blir “utbränd”. Systemkameran som Anna alltid velat köpa blir räddningen. Istället för att skjuta saker framför sig bestämmer sig Anna för att leva här och nu och köpet av systemkameran och att fotografera naturen blir hennes räddning.
– Inte nog med att borrelia och hyportyreos slog ut hela kroppen, utan läkarna konstaterar att jag har två diskbråck i ryggraden och lider av endometrios vilket förklarar de svåra smärtorna, berättar Anna.

Vändningen
När allting är som mörkast och Anna drabbats av mer sjukdom och elände än vad andra skulle klarat av att hantera vänder hon det till något positivt. Hon börjar som sagt fotografera.
– Jag har tre kärlekar: djuren, kameran och min man. Väver man ihop djur och kamera så blir det vem jag är som fotograf, förklarar Anna.

Med naturen som studio blir det bilder på älgar, rådjur, kungsfiskaren och andra djur. Tiden ute i naturen är dessutom läkande och ger tid för återhämtning.
– Naturen är min viktigaste medicin. Det är naturen som ger mig kraft att leva och återhämta mig. Naturfotograferandet ger mig livskraft. När jag sitter i en åkerkant en solig kväll, öga mot öga med en älg, då lever jag som mest, säger Anna.

Fotograferandet i studion är främst hundar och andra husdjur. Det krävs något speciellt att få kontakt med såväl husdjuret som ägaren, ett samspel som skapar oförglömliga bilder.

Insikter
Efter du varit sjuk lär du dig att leva varje dag. Det gäller att fånga stunden precis som när du fotograferar. Här och nu kommer aldrig tillbaka.
– Jag har insett att livet är kort och jag försöker leva varje sekund och njuta av de stunder som är bra. Fyll ditt liv med något kul varje dag. Sjukdomarna gav mig livsmedvetenhet och fått mig att förverkliga mina drömmar. Jag kan inte jobba så mycket som jag vill och missar mycket i livet på grund av mitt tillstånd. Men jag måste gå vidare i livet och göra det bästa av det. Att låta kroppen läka är min största utmaning, avslutar Anna.

Det är svårt att inte bli berörd av Annas berättelse och hur hon lärt sig själv att fotografera och hur fotograferandet ute i naturen hjälpt henne att leva. Anna är inte enbart en kämpe utan även en förebild som visar hur mycket vi kan klara av trots alla motgångar i livet.

Vill du se mer bilder från Anna så hittar du henne på Facebook (photobyannac) och Instagram (photo_by_annac).