Hur karpen kom till Perstorp

Ättiksflaskan är måhända den mest bekanta symbolen för Perstorp, men karpen är sedan 1947 Perstorps kommunvapen som föreställer ”i blått fält tre bokfruktskålar av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld, belagd med en blå karp med röd beväring”.

Få familjer har påverkat en kommun på samma sätt som familjen Wendt. Hela den industriella verksamheten i Perstorp kommer egentligen från karpodling. År 1867 köpte jordbrukaren Carl Wendt skogs- och jordbruksegendomen Gustafsborg Säteri i Perstorp. Marken var täckt av ljunghedar och oerhört vattensjuk, köpet föreföll som obegripligt. Carl Wendt använde marken för att anlägga vallar till Karpodling. Vatten fördämdes med långa vallar, synliga än i dag, och som mest hade systemet 150 dammar. Karpen var ingen vanlig matfisk i Sverige men i tyska storstäder var färsk karp en delikatess.

Karpen är en av få fiskar som går att frakta i levande skick så långt som till Berlin, där efterfrågan på färsk karp var stor. Karpen kan, om den hålls fuktig, leva flera dagar ovan vatten. Fisken karp kommer från södra Asien och har anpassat sin fortplantning efter de varma monsunregnen. De vattensjuka ljunghedarna med sitt bruna vatten värmdes fort upp vilket fick karpen att leka och fortplanta sig. Karpen fångades genom att man tömde dammarna genom snillrika system och fördämningar. Under flera år var karpordlingen familjen Wendts viktigaste inkomstkälla. All karpodling i Sverige idag kommer från familjen Wendts omsorg. Inkomsten från karparna satsades på att plantera skog och starta Skånska Ättikfabriken.

Karpens betydelse för Perstorp återfinns alltså i kommunvapnet. Utan karpen hade Perstorp inte haft sin industrihistoria eller Gustafsborgs Säteri med sin skog.