Brännvin och ost i Hyllstofta

Byn Hyllstofta vid Bäljanå, mellan Klippan och Perstorp, var en gång i tiden ett blomstrande samhälle med industrier och arbetsplats åt många människor.

Namnet Hyllstofta tros ha anor ända tillbaks till vikingatiden, även om Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund uppger att första kända gången som namnet finns dokumenterat är år 1145.

När du passerar Hyllstofta med tåg ser du två stora byggnader som båda fungerat som brännerier. Förutom brännvin har det under en period använts som ostmejeri. Det första bränneriet byggdes av fabrikören Christian Nilsson från Eslöv. När han flyttade från Hyllstofta tillverkades ost istället för brännvin i huset av korsvirkestyp. 1909 stod ett nytt bränneri i tegel klart och Nya Hyllstofta Bränneri såg dagens ljus. Nya Hyllstofta Bränneri ägdes av Hyllstofta Andelsbränneriförening och hade de första 50 åren 6-7 personer anställda. Nämndeman Nils Jönsson var en av grundarna av det nya bränneriet och hans son Oskar Jönsson var senare i livet ansvarig för bränneriet. Bönderna i området hade ett visst antal andelar om att få lämna potatis till brännvin. Brännmästaren tog prov på procenten av stärkelse genom att väga potatisen både över och under vatten sedan fick bönderna betalt per kilo utifrån hur hög andel stärkelse det var i potatisen. Vid nedläggningen av bränneriet 1971 hade antalet anställda minskat till fyra.

Bränneriet hade en 12 000-liters sprittank som de anställda borrade små hål i och tjuvtappade eget brännvin. Ett par gånger om året var de tvungna att laga de hål som anställda borrat för att komma åt brännvin ur tanken. Traditionen att bränna sitt eget brännvin levde kvar länge i trakterna kring Hyllstofta även efter bränneriet lagts ned. Ostmejeriet levde inte kvar lika länge utan ystandet av ost levde istället vidare vid Övads boställe en bit bort. Övads mejeri hade för övrigt en affär i Helsingborg som hette just Övads ostaffär.