Vappen eller Valborg

Valborgsmässoafton, eller vardagligt valborg, vappen på finlandssvenska, är en högtid som firas i Baltikum, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april.

Traditionen grundar sig på en förkristen högtid i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg.

Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborg blev helgonförklarad, fast dagen och hennes namn förväxlades med de förkristna germanska vårfester som hölls samma dag. Kristendomen stämplade dagen då häxorna på Valborgsmässonatten red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna. För att oskadliggöra spökeriet tände man eldar på höjderna, som skydd mot häxor och onda andar.

De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton, men kopplar inte firandet med heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för våren och ljuset. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Seden att fira med våreldar har därigenom botten i både kristen och tidigare tradition.

 

Visste du att:
Valborgsmässoafton den 30 april är flaggdag (vår kungs födelsedag). Sjungandet på Valborg har gamla anor. Tidigare var man duktig på att sjunga här i Skåne. Då gick man runt från gård till gård med en grönskande kvist och sjöng majsången, som hade hela 28 verser. Som tack fick man ägg och drycker.