Lemonadkällan i Stidsvig

Stidsvigs läskedrycksfabrik är en del av ett bortglömt kulturarv. Ett kulturarv som binder ihop industrin och naturen på ett sätt som inte är tänkbart idag. 

Industrin blev under tidigt 1900-tal viktigare än jordbruket som arbetsplats. Ute i samhällena växte det fram olika fabriker. I Stidsvig hade Martin Nilsson en egen läskedrycks­fabrik som i folkmun kallades ”Skogs­källans vattenfabrik”. Namnet kommer ifrån att vattnet till läskedrycken hämtades från en källa i närheten, idag kallad ”Lemonad­källan”. Vattnet från källan går fortfarande att dricka och är ett utflyktsmål än idag även om det kanske inte tillhör det mest kända turistmålet. Stidsvigs läskedrycksfabrik tillverkade läsk och lemonad fram till omkring 1930. Fabriken låg i Lisåkra och ”Lemonadkällan” bjuder som sagt på kallt, friskt och smaklöst vatten än idag. 

Läskedrycken blandades med essenser för att få fram rätt smak. Kolsyran tillsattes från kolsyretuber in i vattnet för att det skulle bli läskedryck. Glasflaskorna och etiketterna är idag rariteter som vittnar om en tid då industrialismen bröt fram och allt producerades lokalt, även läskedrycken.