Passfrihet i 54 år

De många asylsökande till Sverige har lett till tillfälliga gränskontroller, som skärptes med ID-kontroller. Men det har varit passfrihet i Sverige – i 54 år.

Fram till 1860 fanns passtvång för inresa i landet och för svenskar vid resa inom landet. Så hade det varit sedan Vasatiden. Olika kontroller var i centrum. För konfliktrika 1500-1600-talet var det rädslan för spioner och att falska rykten spreds. Inrikes pass gjorde kontrollerna lätta. På 1700-talet ville man hålla kvar invånarna i Sverige, av rädsla för att de skulle enrollera sig i främmande makters arméer.

1800-talet kom att innebära ekonomisk liberalism, befolkningsökning, förbättrade kommunikationer, inte minst genom järnvägens utbyggnad. Polisen klarade inte av kontrollerna. Beslutet att slopa passkontrollerna togs och gällde från 1860. Det blev fritt att resa in och ut samt resa inom Sverige. Så var det till första världskrigets start 1914. Då infördes åter passkontroll för personer utan svenskt medborgarskap. Det skärptes 1917 med restriktioner för utlänningar vid resa in i Sverige. Pass- och viseringstvång kom.

Under 1920-1940-talet blev det skärpning. Nya regler kom. 1938 infördes regler som i första hand riktade sig mot judiska flyktingar, som sökte fristad i Sverige.

För de Nordiska länderna kom lättnader: 1943 från skyldigheten att ha tillstånd för att arbeta i Norden. 1954 infördes nordisk passunion, mellan Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige. Det blev gemensam nordisk arbetsmarknad.

Sedan gick Sverige med i Schengensamarbetet. Det blev fritt att resa omkring i EU-området. Men detta har ändrats i takt med att antalet asylsökande ökat. Nu har tillfälliga men strikta gränskontroller införts.