Åby – en vikingatidsby

I släktforskandets tidevarv har frågor kring ”by” och ”socken” blivit centrala. Det gäller för Åby (Klippan) precis som för hela Söderåsbygden. Är Åby en vikingatidsby?

Vem kom först, ortsnamn med ”by” i efterled eller socknar? Självklart är det ”byarna” som kom före socknar, hävdar historieprofessor Lars-Göran Tedebrand som forskat i ämnet. Byar uppstod under vikingatiden, det innebar inte att de som bodde i byarna gav sig ut på vikingatåg. Namn med ”by” i efterleden är dock tidigast från 600-talet. Förleden i byanamnet beskriver geografiska förhållanden, namn och annat. Åby låg alltså ”vid åar”. Vid Åby – nuvarande Klippan – finns åsystem som går samman. Vattendrag var bekväma färdvägar.
Vad kännetecknar en by? Professor Tedebrand framhåller att det krävdes ”tre eller fler gårdar som låg samman i en kärna med tegar och utmark”. När bosättningen uppstod vid åarna vet man inte. Inte hellre när Åby som by uppstod.

”By” kommer ur bo, som härleds ur ”boligh” som anses betyda ”ta jord besittning”.Namnet Gråmanstorp har många ”tolkningar”, även med dramatiska händelser. De senare är ofta vandringshistorier. Däremot tyder namnets efterled – torp – på en utflyttningsgård varit grunden för bybildningen. Efterleden – tolkad som ”grymel”, av namnet Grimulf. Den tolkningen är avgjort sannolik och denna instämmer hembygdsforskarna Algot Hannrup och Sven Åke Rosenberg i.I det som blev Gråmanstorp har funnits bosättningar i flera tusen år, med offerplats. I traditionell ordning neutraliseras offerplatser genom att en kyrka placerats där, som Mariakyrkan från 1160-talet. Sedan har socknen uppstått – socken som betyder ”sökning” – som sökte sig till kyrkan. Professor Tedebrand slutsats: ”byarna är mycket äldre än socknarna”.