Trädgårdsskötsel – skolämne i 120 år

Klimat, miljö, ekologi och giftfri odling är i centrum. Vad ska väljas? Hur gör man? Många undrar. Så var det inte de 120 år då trädgårdsskötsel var ämne i folkskolan.

1842 infördes obligatorisk skolgång. Trädgårdsskötsel blev ett ämne. Inte för kunskapen utan knöts till lärarens lön. Inom bondeståndet och i socknar sågs skolkostnaden som för hög: Skolhus, lärarbostad och lön. Dessutom undervisades barnen då de behövdes som bäst hemma. Kompromisser gjordes: Ingen undervisning på sommaren. Läraren fick jordland för odling och hjälp av eleverna. Lönen kunde minskas. Trädgårdsskötsel kallades för skolämne och förväntades ge mer än så.

1962 satte grundskolan formell punkt för folkskolan och för skolträdgårdarna. Dock förändrades ämnet i takt
med samhället. Största intresset för skolträdgårdar fanns 1890-1920. Internationell skolträdgårdsrörelse bildades.
Styrdokumenten speglar ämnets förändring: Från ekonomiskt, estetiskt, uppfostrande till kunskapsämne. 1853 slogs fast att alla lärare skulle ha jordland. Läroböcker kom först 1862. Pedagogiska och opinionsbildande ambition fanns. 1862 fördes även in att ämnet skulle ha fostrande värde: Omtänksamhet, arbetsamhet, påpasslighet, skärpa skönhetssinnet, ge positiv syn på kroppsarbete, solidaritet, samhällskänsla. Fast kunskapsämne blev trädgårdsskötsel 1869. Då industrialismen och urbaniseringen kom skulle ämnet ge eleverna en form av naturkontakt

1890 togs fram ”Normalritning för folkskole-trädgårdar”. Trädgården skulle vara mönster för bygden. Problem uppstod. Vem skulle sköta trädgården under sommarlovet? Ha skötseln då lärare inte bodde i skolhuset? Då skolor flyttade till tätorter? Lösningen kom 1962: Grundskolan infördes, skolträdgårdarna försvann. Dock inte i Klippans Bruksskola. Där återkom den i förenklad form in på 1990-talet.