Mårtenfest – import till Skåne

Mårtenfest med svartsoppa, välgödd gås, äppel- eller spettkaka ses felaktigt som skånsk landskapsrätt. Allt är ”importerat”, legenden om biskop Martin är glömd, men traditionen är stark.

Ofta sägs ”Mårten gås”, som om gåsen hette Mårten. Men är ”Mårtens gås”, alltså gåsen ägs av Mårten. Mårten, vem var det? En romersk officer som gjorde en barmhärtighetsinsats, blev kristen munk, utsågs till biskop. Det ville han inte bli utan gömde sig i en gåskätte. Men gässen slog larm och han blev utnämnd till ”Biskop Martin i staden Tours”. Gässen ”straffades” med att bli festmåltid till Martins åminnelse 11 november från hans dödsdag år 397. Mårten är nordiska formen av Martin.

Gås var en av de första tamfåglarna. Det finns i Norden bevis för gåsätande sedan stenåldern. Äldsta uppgiften om svensk mårtensgåsfest kommer från en herrgård på Södertörn 1557.

Det var länge mest på slott och herrgårdar som stekt mat lagades, Mårtenfester ordnades. Den klassiska menyn avåts. Med tiden blev festtraditionen starkast i Skåne. Det antogs att det var där allt börjat i Sverige. Men det som idag ses som klassiskt kom i mitten av 1850-talet och tillhandahölls av charkuterier i Stockholm. Tredje ingrediensen – äppelkaka – tillkom för första gången 1860 på restaurang Piperska Muren på Kungsholm. Men i Skåne bet sig traditionen med de tre inslagen hårt fast. Numera finns ”Mårtensgillen” – för traditionens bevarande. I övrigt har ”Mårten” tunnats ut.