”Lilla pesten” – mässlingutbrott i Europa

Mässling är en sjukdom som det i Sverige bara tänks på vid vaccination av barn. Annat är det i Europa, särskilt på senare tid. Då har utbrott av mässling skett i bl a Tyskland.

Mässling är en gammal sjukdom. Hur gammal vet man inte. Mässling tillhör de sjukdomar vi kallar barnsjukdomar – därför att de har lindrigaste förloppet hos barn och ger ofta livslång immunitet. Mässling och smittkoppor sågs som samma sjukdom. Men arabiske läkaren Razes beskrev skillnaden redan på 900-talet. Men först 1670 sågs mässling som en speciell sjukdom och tafatta försök till bot kunde sättas in.

Mässling är en av våra mest smittosamma sjukdomar. Trots detta var utbrotten begränsade i Sverige. Först kring 1860 blev mässling allmän. Det tillskrevs resandets utveckling och smittan därmed lätt spreds. 1860 till 1890 var dödligheten i mässling hög, men ofta av tillstötande infektioner. Även av ren svält – därför att de sjuka då blev försvagade. Blev hela familjegruppen sjuka blev det bekymmer. Under perioden 1860-90 dog 32 590 i mässling. I början på 1700-talet kallades mässling för ”Lilla pesten”. Då betraktades mässling, röda hund, scharlakansfeber och smittkoppor som samma sjukdom.

Sjukdomar kan ändra karaktär – även till det bättre. Så har skett med barnsjukdomar. De blev beskedligare, botemedel kom, kosten blev näringsrikare, som gav styrka och motstånd. 97 procent av svenskarna anses ha skydd mot mässling. 2014 förekom 26 fall av mässling, varav två i Skåne. Däremot har utbrott skett i Tyskland, Bosnien Hercegovina och USA. Talet om mässling väcker förvåning hos svenskar. Men det finns anledning att tänka efter, i detta resandets tidevarv.