Klippans pappersbruk – var störst i landet

På 1800-talet blev bruket störst i landet både med manuell och med maskinell produktion.

Under Sven Magnus Sunnerdahls (1786 – 1854) ägarskap (1825-1853) utvecklades pappersbruket, bl a med mekanisk lumpskärare från Tyskland, den första i Sverige. Resultatet kom direkt. De s.k. ”massaknutorna” försvann, kvalitén ökade. Andra investeringar gjordes. Pappersbruket blev modernast i landet. Försäljningen ökade. 1829 var Klippan största pappersbruket av sammanlagt 91 i landet. Sunnerdahl konstaterade: ”att tillverkningen härstädes till mängden av papper och dess allmänt erkända företräde i godhet ofelbart överträffar varje annat pappersbruk i landet”. 100 ton tillverkades per år.

En stor del av försäljningen skedde i Danmark. Där fanns pappersbruket Strandmöllen. De insåg faran från Klippan och investerade i Nordens första pappersmaskin. Det var 1829 och påverkade Klippan starkt. Sunnerdahl såg behovet och investerade i det som blev Sverige första pappersmaskin, med start 1832. Det gav en markant ökad produktion. 1839 hade Klippan 20 procent av papperstillverkningens värde i landet. Positionen som ”landets förnämsta pappersbruk” hölls fram till 1880-talet. Andra pappersbruk hade följt efter med mekanisk tillverkning.