Påskägg – ”mystik och liv i koncentrat”

En påsk utan ägg skulle kännas fel. I äldre tider sågs ägget som symbol för uppståndelsen, sågs även som ett liv i koncentrat. I vår tid är ägg mest ett inslag i mathelgens påskmeny.

Ordet ”påsk” är en försvenskning av hebreiska ”pesach” (gå förbi) och är en gammal judisk högtid som från Moses tid (kring 1200-talet f v t) knyts till minnet av ”Israels uttåg från Egypten”. Det var en glädjens högtid. Men för de kristna var det en högtid med både sorg och glädje. Sorg vid minnet av ”Jesus lidande och död”. Glädje vid ”Jesus uppståndelse” – döden var besegrad. Men när skulle påsken firas? Det varierade kraftigt fram till kyrkomötet i Nicacea år 325. Då slogs fast att påsken skulle firas: Första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen”.

Judisk och kristen påsk firade på olika sätt. Båda är symbolrika högtider. Kristna påsken har i vårt land utvecklats allt mer till att bli enbart en stor mathelg, där ägget har en central plats – ägg som är symbol för ”liv i koncentrat” och för uppståndelsen genom att ”kycklingen bryter sig ut ägget”.

Kring påskägget har många seder uppstått. En är att färga ägg, som kom till Sverige via Holland. Annan sed är att måla ägg med vackra motiv, för att ge till vänner och bekanta. Motivmålandet kom till Sverige på 1700-talet – hos bättre bemedlade – utvecklades till att även bli ”ägg i papper, som fylldes med godissaker”.

I Öst- och Centraleuropa blev motivmålning av påskägg stor konst. Särskilt i Ukraina ses äggmålandet som särskilt stort. Men dyraste målade äggen togs fram i Ryssland från 1885. Det var de så kallade ”kejsareäggen”, tillverkade av guldsmeden Carl Fabergé. Påkostade ägg av guld, diamanter och emalj. Beställare var främst Nikolaj II. Särskilt det så kallade ”kröningsägget”, från 1897, blev berömt – och kostsamt. Det värderas idag till mångmiljonbelopp. Men det går bra att njuta av påsken med enkelt målade ägg.