Hemvårdarinnor – hjälpkår 70 år

Att kunna få skattefinansierad hemhjälp är livligt diskuterat i landet. Föregångare till detta var hemvårdarinnor, där premiären skedde 1944 – med bidrag från staten.

Det var kris i befolkningsfrågan i Sverige. Födelsetalet var lågt och ansågs bero på bristen på hembiträde och därmed blev belastningen för tung på husmor – då sågs det som naturligt att kvinnan skötta hemmet. 1943 beslöt riksdagen att statligt stöd skulle utgå till kommunerna så att dessa kunde ställa upp med speciellt utbildade hemvårdarinnor. 1944 stod en nyutbildad kår på 512 hemvårdarinnor redo att rycka in i hemmen. Syftet var även att motverka det så kallade fattigdomsproblemet: mindre bemedlade fick råd med hjälp i bostaden, hygieniska standarden höjdes och folkhälsan stärktes. Men det var även samhällets kontrollsystem. Nu kunde missförhållanden upptäckas, larm slås, myndigheter gripa in.

Systemet med hemvårdarinnor fanns till 1960. Då hade välfärdssystemet ändrats, bidraget avvecklades och därmed försvann hemvårdarinnorna. Karin Carlsson belyser frågan i doktorsavhandlingen ”Den tillfälliga husmodern – hemvårdarinnekåren i Sverige 1940 – 1960”.

Idag är frågan om hjälp i hemmen aktuell, dock av annan orsak än på hemvårdarinnornas tid.