Heja Nermina!
Efter den succéartade Guldbaggegalan i januari, då hon belönades med en Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll är ”Äta sova dö”-skådespelerskan Nermina Lukac, bördig från Åstorp, ett känt ansikte inte bara i filmkretsar utan även bland gemene man. Och några av de som jublade högst var barnen på fritidsgården i Kvidinge, där Nermina sedan våren 2012 är en uppskattad medarbetare.
– Det var fullt tryck här framför TV:n när Nermina vann, skrattar fritids-
ledarkollegan Helena Andreasson.
Spännande att se henne på vita duken
Nermina Lukac är mycket populär bland barnen på fritidsgården.
– Hon är en jättego tjej som alla tycker om. När hon började hos oss i våras var filmen redan inspelad och klar, men det var ingenting hon gick runt och skröt om. När den kom ut på bio var vi i väg ett gäng och tittade på den. Och även om den kanske inte riktar sig till ungdomar i 14-årsåldern så tyckte de så klart att det var spännande att se Nermina på den vita duken, säger Helena Andreasson.
”En gång i livet”
I takt med att ”Äta sova dö” vunnit priser på filmfestivaler runt om i Europa har Nermina Lukac alltså blivit ett känt ansikte. I samband med att filmen hade premiär i höstas var både TV, radio och tidningar på plats på fritidsgården i Kvidinge för att göra reportage. Medierna älskar så klart att berätta historien om fritidsledaren utan skådespelarerfarenhet som fick en roll i en så framgångsrik film. Och när hon nu slutligen fick sin Guldbagge gick allting så klart ett varv till.
– Nermina har ju varit borta en del under hösten, och har därför varit ledig en del. Emellanåt har hon kommit till mig och sagt att ”kanske ska jag hoppa över att resa iväg den här gången”, men då har jag sagt till henne att ”det är klart du ska åka, det här händer ju en gång i livet”.
Olika åldrar
Fritidsgården i Kvidinge är mycket populär och lockar barn och ungdomar från tioårsåldern och uppåt att ägna sig åt pyssel eller olika aktiviteter.
– Majoriteten av barnen är i mellanstadieålder, men det fungerar bra även när här är lite äldre ungdomar. Vi har även kvälls-öppet måndag och torsdagar för de lite äldre ungdomarna, och då riktar vi oss till högstadiet och gymnasiet. Vi försöker se till att olika åldrar visar respekt för varandra. En tioåring och en sextonåring pratar ju inte riktigt samma språk, men det går bra ändå.
Helena Andreasson trivs utmärkt med sitt arbete, och menar att man inte kan ha ett bättre jobb.
– Det är otroligt roligt att arbeta med lite äldre barn.