”Vi har inte råd” – 50 år sedan municipalsamhället försvann

Den 1 januari 1963 försvann Ljungbyheds municipalsamhälle, efter 27 år. Det är 50 år sedan. Motivet var: ”Vi har inte råd att vara municipalsamhälle.”

Industrialismens intåg, utbyggd service, järnvägar anlades, bebyggelsen uppstod, allt i slutet på 1800-talet. Det spretade iväg. Kommuner saknade ”styrinstrument”. Då beslöts att 1874 års byggnadsstadga för städer fick tillämpas i landsortskommuner, efter ansökan. Åby (Klippan) ansökte och fick brand- och byggnadsstadgor beviljade 1887. Höganäs kommun var först i landet med byggnadsstadga beviljad – år 1875.
Stationssamhällen expanderade och blev lite av en ”kommun i kommunen” – som i Klippan, Kvidinge, Ljungbyhed och Perstorp. Från och med år 1900 kunde municipalsamhälle bildas (Klippan blev municipalsamhället 1901).
Ljungbyheds stationssamhälle fick kraftig utbyggnad, genom järnvägen, militären och flyget. Industrier kom, servicenäringen byggdes ut – bl a fanns två gästgivargårdar, två biografer. Ljungbyhed drog in mest intäkter till Riseberga kommun. Tanken på att bilda Ljungbyheds municipalsamhälle dök upp och förverkligades från den 1 januari 1936. Tidigt kom orosmoln. Särskilt sedan Riseberga och Färingtofta kommuner slogs samman. Allt kostsammare krav ställdes på Ljungbyhed: Som t ex på en avloppsreningsverksinvestering och drift. Vidare fick fastighetsägarna betala mer än i övriga kommunen för VA-anslutning. Det räknades på allt och slutsatsen blev: ”Vi har inte råd att fortsätta.” Den 1 januari 1963 upplöstes Ljungbyheds municipalsamhälle, kostnaderna fördelades över hela kommunen.
1971 upphörde kommunreformen med municipalsamhället. Sist i landet som municipalsamhälle var Kvidinge – och tre andra orter.