Blir volontär i Honduras

I början av juni tog Emma Brinkåker Pantzar från Perstorp studenten. Drygt två månader senare, den 20 augusti började det som kommer att vara hennes liv under det kommande året. Då åkte hon nämligen till Honduras i Sydamerika för att arbeta som volontär. Söderås Journalen kommer i ett antal artiklar under det kommande året att följa Emmas äventyr i Honduras, och därför passade vi på att göra en intervju med henne dagarna innan hon lämnade Sverige.

Hur känns det att lämna Sverige för så pass lång tid som ett år?

– Jag är både nervös och förväntansfull. Det ska bli otroligt kul att få bo i ett främmande land, lära känna en helt ny kultur och ett nytt språk. Men det är klart att det känns i magen att lämna familj och vänner.

Berätta lite om vad din volontärperiod i Honduras kommer att innebära!

– Jag åker tillsammans med en organisation som heter PeaceWorks. Den är skapad av unga för unga, och deras huvudfokus är det kulturella utbytet mellan länder.
Tanken är att kulturellt utbyte ska leda till större förståelse av andra kulturer, och i slutändan ska detta leda till fred. Jag kommer att bo hos en värdfamilj i huvudstaden Tegucigalpa. Där ska jag arbeta som volontär på ett interaktivt inlärningscenter.

Varför fastnade du för just Honduras?

– Det beror lite både på ett aktivt val och på slumpen. När jag började fundera på att bli volontär och var jag i så fall skulle åka var Latinamerika det självklara valet. Det är så sällan man hör något i medierna om Latinamerika, och jag är dessutom väldigt intresserad av deras kultur och antika historia. Därför kryssade jag för i min ansökan till PeaceWorks att jag ville till Latinamerika, och sedan var det PeaceWorks som bestämde att jag skulle åka till just Honduras.

Varför väljer du att åka som volontär så tätt inpå studenten?

– Jag pluggade på en ganska tuff linje som heter International Baccalaureate på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Redan innan jag tagit studenten kände jag att jag behövde ta en paus och göra något annat än att plugga i ett år. Jag är ganska rastlös som person och gillar att ha många projekt igång samtidigt – därför kände jag mig tvungen att göra något mer meningsfullt än att ”inte plugga” under mitt sabbatsår. Jag funderade på att åka iväg och jobba som au pair, men när alternativet med volontärarbete dök upp kändes det ännu mer meningsfullt.

Du pratar inte spanska. Hur kommer det att gå med kommunicerandet tror du?

– Jag kommer att läsa spanska där nere, och sedan tror jag att man lär sig mycket när man träffar mycket människor, så det ska förhoppningsvis inte vara något stort problem.