Vår flagga – sent en nationalsymbol för alla

Hur ser svenska flaggan ut? Frågan skulle idag ha väckt löje. Vid sekelskiftet 1900 frågade en kompanichef sina 114 soldater. Fem svarade rätt. Rösträttareformen gjorde flaggan allmän.

”Flagga” nämns i svenska språket först 1565. Dess historia är äldre. Samhällen utmärker makt och ägande med symboler, som egyptierna för 5 000 år sedan. Mosaik från Pompeji visar fälttecken i tyg på en tvärslå på en stav. Stridsfanor uppstod. Det blev början till vår tids flaggor.

Symboler för maktcentra, från ägande till person utvecklades. Korstågsriddarna införde ”Korssymbolen”, som blev symbol i Europa. Kungamakten fick egna symboler, som ofta senare blev hela nationens symbol – som i Norden. Korset ”sågs inte i skyn” – som i legenden – utan var praktiskt.

Danmark blev Sveriges ”flaggvisare”, med bl a kors. Färgerna gul och blå har bakgrund i ”folkkungavapnets blå sköld med gyllne lejon”. Under Gustaf Vasas regeringstid (1523 – 1560) började svenska flaggan ta form. Erik XIV och Johan III stred vid förhandlingar i Stettin 1570 ”för att gula korset som ett speciellt svenskt kännetecken”.

”Blågula flaggan” användes först till havs, senare till lands. Flaggan var länge ”kunga- och kungahussymbol”. Förändring skedde så att ”Kungsflaggan” antingen hade ”tungor” eller märkt med riksvapen.

Upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge (1814 – 1905) ändrade synen på nationsflaggan. Pådrivare var 1800-talets nationella strömningar, motion i riksdagen 1869 om flaggstång på skolor, privatpersoner började hissa nationsflaggan på 1860-talet (Blekinge var först), Artur Hazelius propagerande för införande av nationaldag den 6 juni – som blev ”Svenska flaggans dag” som skarpskytterörelsen ville. Men då allmän rösträtt införts blev det ”allas flagga”. Borta var s-ledaren Hinke Bergegrens syn i tal 1891: ”Proletärer under röd och bödlar under blå-gul fana.”

En flagglag infördes – för proportioner, färg och flaggdagar, ”Svenska flaggans dag” premiärfirades den 6 juni 1916. Det blev nationaldagsfirande 1983, som blev helgdag 2005.