Julen – blev en kommersiell högtid

Julen har utvecklats från hednisk till kristen och sedan till allt mer en kommersiell högtid med familj och släkt i centrum. Allt börjar så smått redan i november.

Julen firas numera den 25 december ”till åminnelse av Jesus födelse”. Men den 25 december är ett påhittat datum, som påve Liberius införde år 354. I tidigaste kristenheten firades inte födelsedagar. Det sågs som en hednisk sedvänja. In på 300-talet hade dock även kristna börjat fira födelsedagar. Följaktligen borde kristenhetens ”enfödde son” ha en födelsedag som kunde firas. Den 25 december var inget slumpdatum, utan tillkom av praktiska skäl för att neutralisera ”sol- och ljusfesten i Rom” och ”vintersolståndsfesten i norr”. De två firades vid samma tid.
Att få bort en inrotad tradition är svårt. I Norden hade man firat jul eller jol – enligt fornsvenskan – mycket långt tillbaka i tiden. En del blev kvar, nya hedniska inslag kom; bl a julgran och tomte för att inte nämna matkulturen. Givetvis finns kyrkliga inslag kvar. Det mest uppskattade inslaget verkar dock firandet av förste advent ha blivit.
I det gamla bondesamhället började julförberedelserna på allvar i november. Dock framstod julmarknaden på Thomas-dagen (21 december) som särskilt viktig. Sedan infördes allt mer julskyltning – söndagen före julafton – som blev tidigarelagd. Varuhus kom. Julskyltningarna försvann successivt. Nu är det julkommers på högvarv hela december månad. Nytt är inslaget med lantliga julmarknader i november.
En julmarknad som skiftat skepnad till novembermarknad är den på Tingsgården i Stidsvig, där arrangörerna gärna vill kombinera tradition med att tjäna pengar till hembygdsföreningen.