Indelningsverket svensk skapelse – avslutades 1901

Indelningsverket fanns mellan 1682 och 1901, var en helt genuin svensk skapelse, som tog slut 1901 och efterträddes av värnplikten som upphörde 2010 och Sverige fick en yrkesarmé.

Hur skulle en stående armé kunna försörjas? En fråga som Gustaf Wasa ställde. Nils Dackes uppror i Småland 1541-43 blev en tankeställare. Gustaf Wasa såg möjligheten. Soldater kunde bindas genom att få mark och torp. 1544 beslöt riksdagen i Örebro att införa detta – ett första indelningsverk, som reda på 1550-talet gav 15 000 soldater.

Rytteri, inhyrda legosoldater och bondeuppbåd bildade tidigare armén. Det blev dyrt, ineffektivt och gav låg livsmedelproduktion.

Gustaf II Adolf ändrade på detta. 1619 infördes systemet med utskrivning av var tionde man. Kvalitén blev låg. Systemet ströks. Gustaf Wasas indelningsverk blev aktuellt. 1682 införde Karl XI detta, med ny organisation för soldater och försörjning. ”Skånska kriget 1675-79” gav erfarenheter. Pådrivare för indelningsverket var Johan Gyllenstierna. Indelningsverket uppskattades av bönderna.

Varje landskap satte upp 1 200 soldater, två gårdar bildade rote och garanterade en soldat mark, torp och utrustning. Årliga övningar genomfördes, som kallades till övningsplatser. En var det som idag kallas Ljungbyhed.

Indelningsverket uppfyllde inte kraven på en armé. Under 1800-talet diskuterades försvaret. Ett system med beväringar kom 1812, som 1873 utvecklades mot allmän värnplikt som infördes 1901. Indelningsverkets avveckling pågick långt in på 1900-talet. Sverige har nu åter en yrkesarmé.