Klippans kapell 75 år – i stadsplan 1887

Klippans kapells historia tog konkret form 1887, men började byggas först 1933 och invigdes 1935. Men byggstarten föregicks av protester, namninsamling, diskussioner och omröstning.

Järnvägens invigning fick Åby (som Klippan då hette) att expandera, befolkning ökade. Kyrka och begravningsplats fanns i Gråmanstorp, som sågs ligga för långt bort. Åbyborna ville ha egen begravningsplats, med kapell. 1887 års stadsplan hade detta med – placerad mellan stadsparken och Elfdalen. Beslutet dröjde. I takt med ökad befolkning i Åby/Klippan ökade kraven. Namninsamling för kyrkogård och kapell i Klippan genomfördes. En kyrkogårdskommitté tillsattes. 1929 lades ett förslag fram: Kapell och två hektar stort område i Elfdalen. Kyrkostämman tvekade. De ville ha kostnadsförslag. Det kom 1931, för 17 000 kvm mark i Elfdalen var det 40 öre kvm, och beslöts 1932.

Martin Persson (s) protesterade och ville ha frågan bordlagd. Han föreslog att kyrkogården i Gråmanstorp utvidgades, men röstades ned. 1933 beslöt kyrkostämman anlägga kyrkogård och bygga kapell i Elfdalen, på den plats som pekades ut 1887. Kostnaden beräknades till 35.000 kronor, men blev 41.118 kronor – 15.850 kronor för kyrkogård, 25.768 kronor för kapell, 1.500 kronor för ekonomibyggnad. Ytterligare saker behövdes, summan ökades med 10.000 kronor. Ett 40-årigt lån togs – på 60.000 kronor. Även invigningen blev dyrare än beräknat. 200 kronor var anslagna, det blev 350 kronor som togs från anslaget till orgel som sänktes från 1.300 till 1.150 kronor. Kapellklockan köpte från ”Ohlssons klockgjuteri” i Ystad för 2.300 kronor. 1985 lades kyrkogården om och kapellet rustades upp för totalt 1.167.000 kronor.