Gammaldags jul – förbereddes i två månader

Det beklagas att julförberedelser och julskyltning börjar tidigt. Dock är detta bara en blek avspegling av forna tiders julförberedelser i bondesamhället med självhushållning.

”Jul” eller ”jol” är fornnordiskt ord, dyker upp på 900-talet, är svårt att härleda. Det har sitt ursprung i forntidens offerfest vid midvinter, som kristenheten neutraliserade genom att lägga ”Jesus födelse” där. Julen ses som stor kristen högtid – och familj- och släkthögtid – men dess seder och bruk har mycket lite med kristendom att göra. Dessutom firades inte ”Jesus födelse” under de 300 första åren. Då ansågs det även fel att fira födelsedagar.

I gamla bondesamhället började julförberedelserna tidigt, fårslakten redan i oktober. Sedan kom i allt snabbare takt övrig slakt, ölbryggning, ljusstöpning, lutfisksblötläggning, bakning av matbröd, småkakor, vetebröd, städning – och julbad – till att bonader och textilier togs fram och sattes upp, maten kom fram, julfriden inställde sig och julottan besöktes som 1896 ändades från kl tre till fem.

I äldre tider var inte advent, och idag andra välkända inslag, förlöpare till julen. Det var istället Annadagen, Luciadagen, där forskning visat att lucia har förkristen tradition, och Thomasdagen – den 9:e, 13:e respektive 21:e december – som innebar i tur och ordning att ”lutfisken lades i blöt”, ”julgrisen slaktades” och ”marknadsdagen besöktes”.

Nutida inslag i Sverige är mest lån, särskilt från Tyskland. Adventsljus varje söndag kom år 1896, julgranen 1741 ”spreds från slott till koja” och blev allmän på 1900-talet, utomhusjulgran började i Köpenhamn 1915 och kom sedan över till Sverige. Klippan har genom åren fått beröm för sin stora gran på Åbyplan och har haft granar runt om i kommunen, som nu börjat ersättas med ”ljus i träd”.