Halmslöjd – årstidsfritt hantverk

Hantverk med grässtrå är spritt över hela världen. En gren av detta hantverk är halmarbeten för bruksföremål, kultföremål och numera ofta som utsmyckning.

Så långt tillbaka som säd odlats har halmen tagits till vara för olika ändamål. Flätad halm har satt avtryck i föremål av lera. Äldsta avtrycket hittades i nuvarande Irak och dateras 5 000 år före vår tideräkning (f t v). I Egyptens torra sand har halmprodukter bevarats väl, från samma tid. Halmflätning avbildas på egyptiska gravmålningar 4 000 år f v t.

Europas äldsta fynd är från Schweiz, från yngre stenåldern. Även i Spanien har gamla fynd gjorts. Spår efter flätade korgar och utsmyckning finns i Norden, bland annat från järnåldern i Danmark.

I självhushållets bondesamhälle var halmprodukter vanliga – främst av råg – och nästan uteslutande bruksföremål, samt inte minst till taktäckning. Dock fanns ett undantag det var vid jultid då enkla figurer tillverkades och kastades in hos grannar som en gåva, efter att ha klappat på dörren.

Halmslöjd kom att bli ett inslag i bekämpandet av arbetslöshet. Det var Hushållningssällskapet som under 1800-talet tog initiativ till kursverksamhet för arbetslösa, som i sin tur ledde fram till storskalig tillverkning av olika bruksföremål – som hattar – för försäljning. En nedgång kom i halmslöjdandet i takt med att industrisamhället utvecklades.

Nu har halmslöjd börjat komma till heders igen, inte minst i Söderåsbygden. Det är samtidigt ett sätt att bevara och föra vidare en gammal hantverkstradition. Det handlar om bruksföremål, som har en årstidsfri motivkrets vid utsmyckning där bara fantasin sätter gränser. Dessutom ett hantverk med låg råvarukostnad, lämpad för alla åldrar – särskilt för barn och äldre.