Folkets Park – vägrade ”ta i” vinnarnamn

Namn är viktiga. Det stod klart då Perstorp fick samlingslokal, efter kommunal medverkan. Borgerliga politiker sa nej till ”Folkets Park” och vägrade dela ut vinnarpriset.

Arbetarrörelsen växte fram i Söderåskommunerna i slutet på 1800- och början på 1900-talet. Möteslokaler behövdes. Men borgerliga samhället gav ”kalla handen”. Då fördes tanken på egen samlingslokal fram. 1907 invigdes Klippans Folkets Hus och blev en inspirationskälla. Så var de för Perstorp, där det samma år bildades en byggnadsförening på facklig grund (arbetarkommunen bildades först 1917). Inget hände på byggfronten förrän 1914. Då uppstod Byggnadsföreningen Framtiden, som gick igång med att samla in pengar till ett Folkets Hus. 1923 stod en byggnad klar. Men redan i januari 1924 brann den ned, efter en danskväll.

Nya tag togs direkt. De strejkande och lockoutade arbetarna ställde upp så gott som gratis och byggnaden kunde uppföras. Arvodet var: Gratis kaffe på för- och eftermiddag. Sedan började den ekonomiska ”böljegången”, mellan goda årliga överskott och konkurshot.

1955 ansågs ny byggnad behövas. Huset var nedslitet och omodernt. Samtidigt diskuterade kommunalt medborgarhus, som utreddes. Även en enkät gjordes kring trivseln i kommunen. Friluftsbad och samlingslokal prioriterades. Badet kom direkt. Samlingslokalen gav problem. Borgerliga politikerna var emot att namnet Folkets Park användes, även att ge kommunal borgen – och årligt driftsbidrag på 125 000 kronor. Kommunfullmäktige beslöt utse en namnkommitté. Omröstning skedde. Namnet blev ”Folkets Park”. Då vägrade kommittén dela ut vinnarpriset. Dock blev allt som var tänkt från början. ”Folkets Park” invigdes 1970 av inrikesminister Eric Holmqvist. I år kan ”Parken” fira både 90 och 45 år.