Klippans folkkök – ”Ohlinskans” initiativ

Ett folkkök startade i maj 2014 i Söderåsbygden – i Åstorp. Då aktualiserades frågan om Klippans folkkök, som Ingeborg Ohlin – Bertil Ohlins mor – tog initiativet till och som fanns i 30 år.

Ångkök eller soppkök, benämningarna varierade, uppstod i tyska Leipzig 1849. Syftet var att lindra nöd i svåra tider genom att erbjuda enkel och närande mat gratis. Tio år senare öppnades ångkök i Göteborg, som spred sig över landet, i regi av välgörenhetsorganisationer.

I Klippan startade en annan form av ”folkkök”. Mat serverades till självkostnadspris. Målgrupper var ”ungkarlar” och ”självförsörjande kvinnor”. Det blev en form av ”billighetsmatställe”, som dock startade som ”läsestuga” den 1 november 1921 av Ingeborg Ohlin. I sina memoarer beskriver Bertil Ohlins sin mor som ”engagerad för de svaga i samhället”. Hon hade uppmärksammat att ”ogifta arbetare i Klippan” inte hade något att göra på sin fritid och ansåg att en ”läsestuga” behövdes, som blev ett ”folkkök” där även mat kunde köpas. Den första tiden höll ”folkköket” till i kommunens gamla skolkökslokal. Antalet besök ökade kraftigt. Lokalen räckte inte till. Dessutom drevs allt ideellt. En nyordning behövdes. Den kom.

1926 togs beslutet att bilda en ekonomisk förening (Ekonomisk förening Kvinnors hem UPA) och driva verksamheten inom ramen för denna. Stadgar antogs. De undertecknades av Ingeborg, Ohlin, Alfhild Richard, Marta Broddesson, Tilda Åkesson och Betty Eriksson. Personal anställdes för matlagning, fastighet köptes på Lindgatan 3, där banklån togs. Verksamheten svällde ut. 1940 hade det serverats sammanlagt 20 314 portioner. Omkostnaderna blev allt högre. Verksamheten gick med underskott. Det första redovisades 1948. Samtidigt uppstod ”mjölkbarer” i samhället. Vad skulle ske? Beslutet blev att avveckla verksamheten 1951. Den behövdes inte mer. Sälja villan (som skedde för 27 500 kronor). Överskottet lades i en fond för att ”delas ut till behövande kvinnor”.