Prästkragen – Skånes egen blomma

Landskapsblommor – finns dom? Frågan kan ställas. För officiellt finns de inte. Men i en rad landskapssammanhang finns de i högst grad. Det har denna USA-idé gjort sedan 1908.

I efterhand görs gällande att idén till landskapsblomma kom på 1700-talet genom Carl von Linné, antas ha dykt upp igen på 1880-talet och ha förts fram på världsutställningen i Paris 1897 i den gobeläng med blommor som fanns i svenska huset. Det är fel. För först från 1908 hade Sverige landskapsblommor.

Idén till landskapsblommor kom från USA. Visserligen kallade provinsblommor. Det var svensk-amerikanske söndagsskolföreståndare August Wickström i Denver som sände ett brev till missionsförbundsledaren, politikern och fosterlandsvännen Paul Peter Waldenström, där han förde fram idén. Waldenström skrev en insändare i Stockholms Dagblad, ställde sig bakom tanken och redovisade Wickströms brev. Kriterierna var: Blomman ska växa i och intimt sammanhänga med landskapets natur.

Wickström hämtade idén från USA. Där arrangerade ”barnens dag” – en hembygdsdag vid midsommar – där det dekorerade rikligt med den blomma som officiellt tilldelats staten (State Flower).

Wickström pekade på att landskapen hade vapensköldar. Varför inte en ”egen blomma”? För svenskar i USA skulle blommorna minna om Sverige, för både barn och äldre.

Listor togs fram på blommor för de 25 landskapen. För Skåne: Smörblomma och bok. Men skåningarna ville inte att stockholmare bestämde landskapets blomma. Tidningen Sydsvenska Dagbladet arrangerade en folkomröstning. Tre förslag fanns: Prästkrage, smörblomma och klövern. Prästkragen tog en överväldigande seger. Den ansågs lämplig även därför att den heter ”Marguerite” på franska och Skånes hertiginna var kronprinsessan Margareta. Blomman uppfyllde kriterierna var dessutom enkel, vacker och dekorativ.