Klippantjej med hela världen för sina fötter
Cornelia Scott kallar Klippan hemma trots att hon har hela världen som arbetsplats i sitt jobb som flygvärdinna.
Uppväxt på Storäng i Klippan och som sprallig tjej testade Cornelia på en massa olika sporter och aktiviteter under uppväxten.
– Jag har alltid varit aktiv och haft många bollar i luften. Det har varit gitarr, dansat på Saltito, ridit, spelat fotboll och innebandy. I tonåren fick jag välja mellan att spela fotboll och innebandy eftersom träningsmängden ökade vilket gjorde det svårt att helhjärtat satsa på två sporter. Att det blev innebandy hänger säkert ihop med att vi spelade i division 1 och var på väg uppåt till Elitserien, förklarar Cornelia.
Ingen uppoffring
Satsningen på innebandy ledde så småningom till spel i Elitserien, landslaget och proffs under två år i Schweiz. Vägen till proffslivet var inte rak och enkel utan innehöll både en allvarlig knäskada och missat VM-spel med landslaget.
Åren i skolan präglades av innebandy och till skillnad från jämnåriga tjejer var det inget festande om helgerna. Det var innebandyn som var prioriterat på den tiden. Näst sista året på gymnasiet var olyckan framme:
– Jag blev övertalad att ställa upp i en fotbollsturnering och jag minns hur jag tänkte på vägen dit att ”tänk om jag skadar mig”? I en situation drog jag främre korsbandet och chansen till VM-spel flög sin kos. När jag kom tillbaka var truppen redan uttagen, men landslagsledarna sa när de såg mig att jag tagit mitt spel till en nivå som förtjänade en plats i laget, men truppen var redan uttagen, berättar Cornelia.
Flickdröm
Efter studenten kom Cornelia in på Akademi Båstad och utbildade sig till ”Guide och reseledare” vilket även innebar sju veckors praktik på Cypern. För Cornelia var det en flickdröm som kom närmare, att vara flygvärdinna, fast först var det jobb som reseledare.
– Parallellt med studierna fortsatte jag att spela innebandy i Elitserien med FBC Engelholm. När jag var klar med studierna fick jag erbjudande om att bli innebandyproffs i Schweiz. Under två år fick jag uppleva proffslivet och vinna matcher och titlar på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Tiden i Schweiz var fantastisk.
Efter två säsonger flyttade Cornelia hem till Sverige, Varberg. Innebandyn styrde livet. Hemma i Sverige sökte hon jobb som flygvärdinna på Norwegian i Stockholm och en flickdröm gick i upplevelse när hon fick det, även om det innebar pendlande.
– Det blev jobbigt att pendla Varberg-Stockholm samtidigt som jag hade kvar mina vänner i Klippan. Det löste sig när jag fick jobb på Norwegian i Köpenhamn istället och började spela i FBC Engelholm igen, förklarar Cornelia.
Fast det blev svårt att kombinera livet som flygvärdinna med träningar och matcher.
– Jobbet tog över livet och innebandyn som tidigare kommit först blev istället sekundärt, det är så att bli vuxen, säger Cornelia.
Ny fas i livet
Efter ännu en knäskada slutade Cornelia, efter samråd med sin läkare, med innebandyn. Idag är det styrketräning som gäller.
– Umgås med familj, vänner och pojkvän är saker jag värdesätter idag, säger Cornelia.
De senaste fem månaderna har Cornelia varit stationerad i Guadeloupe i Karibien och har precis kommit hem igen till Köpenhamn. Livet som flygvärdinna är tufft, både säkerhetsmässigt på flygplanet och att vara ifrån familjen. Har ditt liv styrts av träning eller arbetet under flera år kommer det till en gräns där familjen sätts i första rummet och du prioriterar annorlunda än tidigare.
– Jag vill flytta hem till Klippan och komma närmare familjen. Klippan betyder mycket för mig. Det är här jag har min familj, släkt och vänner. I Klippan känner alla varandra och efter alla år runtom i världen inser du ännu mer hur vackert och bra Klippan är. De senaste åren har jag även börjat intressera mig mer och mer för politik vilket säkert hänger ihop med att båda mamma och pappa är politiskt engagerade, avslutar Cornelia.
Det är skönt att träffa människor som Cornelia Scott som står stadigt i myllan utan att sväva iväg bland molnen. Att se och upptäcka världen, få representera ditt land och att råka ut för skador har fått henne att uppskatta det som är viktigt i världen, vänner, familj och hembygden.