Längtan efter våren
Det romerska året hade tio månader där mars var den första och december var den tionde och sista. Då var 1 mars nyårsdagen. Månaden mars och vår rödaktiga grannplanet är båda uppkallade efter den romerska krigsguden, vilket också veckodagen tisdag är, på latin ”dies Martis” vilket ordagrant betyder ”Mars dag”. Idag är det ingen som tänker på varifrån de olika månaderna fått sina namn eller vilken betydelse de har i historien. Enligt kalenderindelningen av året börjar våren i Sverige den 1 mars, oavsett väder.
Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både växter och djur lockas fram.
Våren är troligen den mest efterlängtade av våra fyra årstider, vilket gör att intresset för dess ankomst är mycket stort. Vi söker efter vårtecken såsom första tussilagon eller första lärkan, för att få detta svårdefinierade vårrus bekräftat i något konkret och mätbart.
Ett säkert vårtecken är den 1 april och alla försök till att luras. Varför det ska dras aprilskämt och varför vill vi luras just den 1 april? Den knasiga idéen med att lura varandra finns dokumenterat redan på 1500-talet. I Sverige har vi lurat varandra åtminstone sedan mitten av 1600-talet.
Även om aprilskämten delvis har försvunnit så är falska ”skämtartiklar” av olika slag ett stående inslag i dagstidningar. Kopplingen till medier hittar vi ända tillbaka till mitten av 1800-talet, där det äldsta kända aprilskämtet är från 1846. Då var det tidningen ”Evening Standard” i London som publicerade en annons om åsnevisning. Massor av människor åkte till platsen och letade efter åsnor – tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.
Daniel Kristensson, ansvarig utgivare
