Tegel – en skånsk byggnadskonst
Tegel som byggnadsmaterial har präglat skånsk byggtradition sedan medeltiden. Skåne har alltid varit skogsfattigt men rikt på lera. Det har gjort att tegelbyggnadstraditionen är djupt rotad i Skåne. Tegelbyggnader i varierande stilar bildar ett förhärskande intryck av skånsk arkitektur.
Det var först med industrialismen som tegel började massproduceras och därmed blev ett billigt byggnadsmaterial. Uppbyggnaden av det täta järnvägsnätet gjorde samtidigt att teglet kunde transporteras i stor skala från tegelbruken. Skåne fick en blomstrande tegelindustri, där avstånden mellan bruken var små. Arkitekterna ville ofta ha tegel med färgvariation. Berömd är historien om Sigurd Lewerentz som till S:t Petri kyrka gick och valde utskottstegel på Helsingborgs ångtegelbruk för att få så ojämna och varierade stenar som möjligt.
Omfattande tegelbruk i Klippan
I slutet av 1800-talet fanns nio tegelbruk i och omkring Klippan. Vid Sönnarslöv på 1800-talet startade en omfattande lerkärlstillverkning. Klippans pappersbruk tillverkade tegel i mitten av 1800-talet. Tegelbruket låg vid Bruksskolan. Klippans station byggdes 1875 med tegel från detta tegelbruk som var igång fram till 1880-talet.
Större tegelbruk behövdes och 1898 uppstod Åby-Klippans tegelbruks AB. För att få kapital vände man sig till konsul Olsson i Helsingborg. Denne drev redan Rögle tegelbruk. 1899 tillverkades 2,5 miljoner råtegel i Klippan. 1905 fick man en stor order på 280 000 tegel till byggandet av Hässleholms sparbank. 1986 lades bruket ner efter många framgångsrika år av tegeltillverkning. Idag är det endast namnet på Tegelbruksskolan som lever vidare.
