Färingtoftas premiärplog – utlöste gapskratt

Trots att plog började användas i jordbruket före vår tideräkning så tog det till 1800-talets mitt innan detta redskap kom till alla delar av Sverige. I Färingtofta utlöste premiärplogen skratt.

Att mark behövde beredas för att ge god skörd var känt sedan forntiden. Hacka var första redskapet. Husdjur skaffades, åder kunde spännas för, marken lyftes och fördes åt sidorna. Den behövde ”skäras upp”, inte bara föras åt sidan. Det insågs i Israel-Palestina, där första plogen konstruerades – varifrån namnet ”ploum” kommer. Det var under år 100 f v t. Plöjningen innebar att den uppskurna jorden fördes åt en sida – det blev åt höger, märkligt nog i alla länder.

Plöjning kom till Europa. När vet man inte, men antas i början av första årtusendet. Ordet ”plöjning” är belagt i nordiska språket före år 1000. I ”Skånelagen” finns plöjning nämnt på 1170-talet. Det märkliga inträffade att sydöstra delen av Sverige använde åder in på 1800-talet. Plog sågs som ett redskap för slättbygder. ”Rakplog” räckte inte. Vändplog behövdes – plog med svängd vändskiva, som vände upp jorden. Den kom på 1700-talet, utvecklades på 1800-talet i Holland.

Färingtofta hade åder in på 1800-talet. I boken ”Jordbruk under 5 000 år” berättar Albert Eskeröd om plogens intåg i Klingstorp i Färingtofta: ”Min far, född 1853, berättar att då djärvaste bonden i byn kom med en plog 1868, så blev han utskrattad. Han ansågs fördärva jorden”.

Till Sverige kom plog med vändskiva på 1800-talet. Två företag sticker ut. Engeltofta säteri vid Ängelholm, där Carl Georg Stjärnsvärd i gårdssmedjan tillverkade plogar. Verkstad uppfördes vid Övragård vid Backåkra kyrka. Produktionen var igång 1803-1819. Verkstadsföretag uppstod i landet på 1800-talet. Överums bruk blev tongivande på jordbruksredskapens område. Dess plog ”Överums nia” – en enkel, robust och billig plog – sålde mest i landet mellan 1855 – 1926.