”Tullbergska bonderevolten” – startade i Perstorp 1862

Segrarna skriver historia, förlorarna glöms. Det gällde för frälseböndernas revolt i Skåne, som startade på Gustafsborg i Perstorp för 150 år sedan.

Bonderevolter skedde ofta – från lokala uppror som i Bjersgård 1690 till större konflikten som 1811 kring soldatutskrivning. 1800-talet var oroligt. Folkmängden ökade. Byar splittrades, gårdar slogs samman, arrendatorer vräktes, priset på jordbruksmark steg, godsägarna drev upp arrendeavgift och dagsverken (hoveriet). Många blev jordlösa, arbetar- och agrarproletär uppstod, familjer svalt, allt fler emigrerade. Vräkningar och allt högre arrende framstod som orättvist – en stöld.

Konflikter uppstod. 1862 bröt det uppror ut, på Gustafsborg vid Perstorp, som kom att kallas ”Tullbergska rörelsen”. Den spred sig över Skåne, med f d korpralen Samuel Tullberg som ”bondeadvokat”. 37 gods drogs in i en juridisk och kamreal kamp som pågick till 1869 – men på Gustafsborg till 1889. Dock hade bönderna missförstått och feltolkat lagar. 300 bönder antogs ha deltagit, som var 1 500.

Motiv: Godsägarna ansågs inte ha rätt att ta arrende. Bönderna ansågs äga sin jord. Arrendet var till rusttjänst, som var slopad. ”Vapnen” blev: Peka på urgammal rätt, på kungliga beslut att få friköpa gårdar och bli ”skattbönder”. Dagsverk ställdes in, arrende betalades inte. Stämning och uppvaktning följde.

Kampen fördes i tings- och hovrätt. Kung och riksdag besöktes. Det blev motgångar. Varför fortsätta? Till kungen sades: ”Innan vi lämnar vår jord, som förfäder odlat upp och brukat, vill vi inte spara någon möda för att rädda våra hem och familjer.”

1869 greps Samuel Tullberg – av polis och 94 militärer. Han ställdes inför rätta men frikändes.